måndag 30 juni 2008

Varför betalas inte TV-avgift via skattsedeln?

Argumenten från Sveriges Televisions VD Eva Hamilton till nuvarande form av TV-licens är att det gör TV oberoende från politiker. För mig är det ett obegripligt resonemang eftersom TV-avgiftens storlek redan bestäms av riksdagen genom lagstiftning. Ifall riksdagen beslöt att anslaget ska vara X kronor gånger antal hushåll så är resultatet för mig likvärdigt.

En fördel om avgiften gick via skattsedeln är att ensamstående får proportionellt relativt mindre avgift, vilket jag är övertygad om att många tycker är rimligt. Insparning av dagens administration är en annan fördel.

Enda negativa jag hört om skattemodellen är just det att de som sitter på Radiotjänst i Kiruna blir utan arbete. Men det är ett tunt argument och lika nedvärderande om deras arbete som om de flyttat jord på marsfältet. Jag är övertygad att de kan göra lika gott arbete inom ett annat mer konstruktivt område i framtiden. Då har vi åtminstone sparat in nån miljon för portot...

En stor del av TV-avgiften går till samhällsprogram (vilket brukar intressera sådana som jag). Att nyheter, samhälle-, barn- och utbildande program ska vara reklamfria ser jag som helt ok. Det får det gärna vara i fler kanaler än Svt (varför ska bara en kanal ha rätt att göra Public Service?). Men varför det stora kollektivet via licens ska finansiera amerikanska filmer är för mig inte lika självklart (och i mina ögon ganska ointressant). Det är inte en självklar del av Public Service. I debatten känns Svt ofta tyvärr bakåtsträvande vilket gör att några förslag knappast kommer att komma från den kanten.

Men jag jag tycker att finansieringen i framtiden inte ska baseras på hushåll utan mer på individbasis.

torsdag 26 juni 2008

Alla ska få använda hushållsnära tjänster

Jag läser i dagens Svenska Dagbladet om att Ylva Johansson utnyttjat avdrag för städning hemma.
Vinklingen ska på något sätt bli att en politiker aldrig får utnyttja regler man själv röstat emot när det gagnar personen.

Mycket märklig inställning i längden. Ska de som var emot maxtaxa på förskola betala in extra pengar någonstanns?

Jag tycker inställningen är korrekt ifall det exempelvis hade gällt att man är emot kommande beslut om ombildning av hyresrätter samtidigt som man är för att ens egen hyresrätt ska ombildas. Men efter demokratiskt beslut fattats så måste det vara helt ok att ställa sig i gemensamma ledet.

Nu har Ylva Johansson visst haft städhjälp många många år. Hyckleri då hade det varit ifall hennes argument innan beslutet togs hade varit att "man ska städa sin egen skit". Där hade vi förövrigt hycklare på vänsterblocket som liksom de flesta kontorsarbetare absolut inte städar sina egna arbetsrum.

Nu är det inget hyckleri - så heja Ylva och städa mer.

(Lars Ohly pratade visst om"överklassnära tjänster" - vilket den som håller med om det själv kan bilda sig en uppfattning vem Ylva egentligen företräder)

tisdag 24 juni 2008

Varför är Sverigedemokraternas åsikter sekundära i medierna?

Jag erkänner direkt att jag bara ögnat igenom artiklar om att Sverigedemokraterna är över 4%-spärren i riksdagen.

Anledningen är att det enda som diskuteras, skrivs eller pratas om i intervjuer med företrädare är just att en undersökning visar att de skulle komma över spärren.

Inte ett ord om deras politik.

Jag tror det här passar SD utmärkt. Det är mycket lättare att prata om hur bra och stora man är. Men så fort de pratar åsikter så är jag övertygad att väljare skräms bort ifall de får tid att betänka vad de egentligen menar. Deras ord är runda och lockande som gummans pepparkakshus, men vi som ser sagan från sidan vet att det är en häxa som döljer sig bakom.

Den som är ansvarsfull bör hitta bättre sätt att protestera mot befintliga partier. Någon som har bra ideer?

onsdag 18 juni 2008

Hur mycket information klarar vi av, egentligen?

Visste ni att Youtube.com idag har mer information på sin sajt än vad hela Internet hade för bara fem år sedan? Jag hisnar!
Det stämmer till eftertanke hur man kommunicerar.

FRA Vad tycker du?

Intressant med vad som händer i riksdagen idag angående om lag för avlyssning. Folkpartiet tillsammans med alliansen vill införa lagen, men flera ledamöter har en annan åsikt. Men ska enskilda ledamöter följa partiet eller gå på sin egen övertygelse? Vad tycker Du?

fredag 13 juni 2008

Jämställdhet i skola eller barns språkbruk

Våra folkpartiministrar gör gemensam sak och satsar mycket pengar på att öka jämställdheten i skolan. Att svensk skola är väldigt jämställd är bra, men att det har skett genom att svenska pojkar underpresterar i de ämnen där de borde vara bättre, är inte bra alls. Jantelagen slagit till extra hårt mot pojkar i många år. Kanske är det så att en del av den nya pedagogiken systematiskt missgynnar och kanske rent av motarbetar en relativt stor grupp av pojkarna. En annan aspekt av jämställdheten är det fruktansvärda språk som barnen lär sig av varandra i skolan. Jag har flera gånger satt kaffet i halsen när ord och begrepp som en 7-8 åring inte (i mitt tycke) borde känna till har hoppat ur min sons mun. Jag antar att det sprids via äldre bröder och sedan viskas på skolgården. Jag hoppas att skolan kan vara mer aktiv i att motverka detta. Men alla vi föräldrar måste vara konsekventa, det är inte OK att använda könsord och andra fula ord. Och nej, det är inte en struntsak för språket för med sig värderingar och undermedvetna toner som påverkar våra tankar. Hemma hos mig råder det nolltolerans mot de grövre svordomarna och könsord, oavsett vilket språk det är på. Jag vet inte hur man kommer åt problemen och hoppas att de som arbetar i skolan har många bra idéer som nu kan prövas och utvärderas med hjälp av dessa 110 miljoner. Det är ett viktigt arbete och jag hoppas verkligen att det kommer att bedrivas på ett sätt så att vi kan utvärdera de olika insatserna.

tisdag 3 juni 2008

Veckans snack

Efter förra helgen gick snacket om Eurovision Song Contest. Vilken var egentligen den bästa låten och att vi svenskar alltid tror att resten av Europa har samma musiksmak. Så är dock inte fallet och kanske är det dags att dela upp tävlingen i olika tävlingar, beroende på det geografiska läget. Alltför många länder är nu med, även de som inte tillhör Europa. (När kom Israel t ex med i Europa). North European Song Contest kunde vara tävlingen för oss i norr.

Efter helgen gick snacket om Irakkonferensen som ställde till oreda i stan. Varför skulle den äga rum mitt i Stockholm med trafikkaos till följd? Vad uppnådde man egentligen med konferensen? För oss som inte kunde komma till jobbet i tid och dessutom fick vara med och betala för att polisen skulle stoppa oss i våra dagliga rutter, kan det kännas onödigt. Hoppas att konferensen ändå resulterade i något positivt, som i sin tur kan leda till fred i Irak.

Vad snacket blir efter den här helgen blir intressant att veta. Kanske har det något att göra med att sommaren är här.

Kommunen måste alltid göra rätt

Jag och många andra har med nöje följt serien My Name Is Earl på TV. Komedin med de korkade karaktärerna och notoriska småtjuven Earl som funnit Karma och nu bestämt sig för att återställa alla sina brottsoffer.

Förvisso är han fiktiv, men ändå är det han gör något tänkvärt.

Kommunen styrs av människor, människor gör fel. Det jag vill är att kommunentar nya grepp och saker ställs till rätta när det blivit fel.

Det som i början verkar rätt (exempelvis förvägra någon nån form av bistånd) kan efter många turer behövas omprövas utan att man anser att första beslutet var fel.

Nu ska jag inte påstå att kommunen är en speciellt stor bov i sammanhanget. Mer aktuellt är olika staters vägran att göra som terrorister kräver (vilket är bra) men samtidigt inte tar hänsyn till om grundfrågan var rimligt och vilka andra som har samma önskemål. De terrorister som inte är korkade vet att regeringar tyvärr ofta gör tvärtom. Jag undrar vad som skulle hända om Hamas bombar och kräver högre skyddsmurar mot Israel...

Det är mänskligt att fela, men gudomligt att ställa till rätta. Tyvärr lär världen inte bli full med folk som Earl som gör omvändelser.
Vi är ju trots allt bara människor.

måndag 2 juni 2008

Vem är inte trött på falsk reklam



Alla dessa bilder som vi matas med gör mig trött. I många fall får jag klar avsmak. Kan de inte sluta snart?
Jag har roat mig med att läsa i bloggen om PhotoShop Disasters. Bilden till höger är så skönt exempel på hur marknade ljuger dig i ansiktet. Att små leverfläckar är borta är en sak. Att kaklet på golvet inte är helt rakt är antagligen inte golvläggarens fel (den markerade biten är skev, likaså till vänster om hennes bröst och plattan vid höften är lustigt nog större än övriga plattor). Fler justeringar hittar man nog (lite "finn 5 fel" alltså).

Jag skulle vilja se mer oretuscherat i samhället. Jag tror det bara blir värre i framtiden. Men som alla trender så kommer pendeln en vacker dag slå tillbaka...

För övrigt får jag lätt avsmak av klädbutikernas provdockor, eftersom jag så sällan ser folk med den kroppsformen. Är inte poängen med provdockorna att de ska se ut som bärarna gör?
Att de sparar in lite plast när de gör dockorna är dock kanske positivt :-)

Visa era tonårsbarn tidigare nämnda blogg. De om någon behöver veta att man inte ska lita på det man ser...

Lagstiftning tror jag inte på, men lyssnar gärna på förslag.

Sjuksköterskestrejk och lärarlegitimation

Vi vet att det är omöjligt att för anställda till offentliga arbetsgivare att strejka till sig högre löner. Logiken är enkel. Det är lätt att starta en strejk, det är svårt att avsluta den samma. Om arbetsgivaren dessutom tjänar pengar på strejken och att tredje man blir drabbad är det dömt att misslyckas ur de strejkandes perspektiv.

För konsekvensen av missnöjet hos arbetstagaren är att fortsätta jobba för samma arbetsgivare. Jag tror i princip alla håller med om att sjuksköterskor i de flesta fall har för dåligt betalt i förhållande till utbildning och ansvar. Lösningen är fler arbetsgivare och mer pengar i systemet vilket inte är det samma som höjd skatt.

Lärarlegitimationen är ett utryck för en liknande debatt, symptomen på dåliga arbetsgivare är att försöka lösa detta med att trycka ned kostnader genom användandet av outbildade lärare i stället för att tänka nytt. Att föräldrar, elever och övriga samhället accepterar detta är helt obegripligt. Lösningen är inte lärar legitimation - möjligen kan det vara ett steg på väg - utan lösningen ligger i en uppvärdering av läraryrket så att folk vill arbeta som lärare och att vi värdesätter duktiga lärare.