söndag 25 oktober 2009

Sollentuna som glesbygd

Att verksamheterna i alla landets kommuner kan utformas enligt samma regler och jämföras i enkla tabeller tillhör den politiska mytbildningen. Redan en blick på geografin visar tankens omöjlighet.

Med Norrbottens befolkningstäthet skulle vi och våra närmsta grannkommuner, Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby och Upplands Väsby tillsammans ha 745 invånare. De skulle möjligen kunna hålla liv i en lanthandel med svag lönsamhet i Mörby eller Ulriksdal, men de skulle knappast utgöra tillräckligt underlag för en skola eller bensinpump.

Om vår kommun tillhörde den regionens glesast befolkade del skulle det med befolkningstätheten i Arjeplog, Sveriges glesast befolkade kommun, leva 11 personer någonstans i ett i övrigt obebott Sollentuna.

Hela Stockholms län skulle med norrbottnisk befolkningstäthet ha 16 300 invånare, underlag nog för en egen kommun med ett högstadium, men knappast gymnasium, en primärvårdsmottagning, men inget sjukhus. Förhoppningsvis skulle det också finnas en polisstation.

Så stora är de geografiska skillnaderna mellan det glesast och det tätast befolkade Sverige, något den svenska enhetsstaten inte tar någon större hänsyn till. Det är varken bra för Arjeplog eller Sollentuna.

Här är ett annat mått på skillnaderna. På Hemnet bjöds det i mitten av oktober bara ut en bostad i Sollentuna, en etta med renoveringsbehov på Lomvägen, som var billigare än den dyraste villan i Arjeplog.

Hur gärna någon än skulle vilja går det inte att leva storstadsliv i Arjeplog och glesbygdsliv i Sollentuna. För bra levnadsvillkor i hela landet behövs både en genomtänkt glesbygdspolitik och en genomtänkt storstadspolitik. Den socialliberala grundprincipen om allas lika möjligheter motverkas som bekant lätt om alla behandlas på samma sätt utan hänsyn till skillnader i förutsättningar.

Jan-Erik Nyberg

3 kommentarer:

Kjell Ericson sa...

Tänkvärd statistik.

Helt klart svårt att använda samma recept för alla Sveriges kommuner...

Maria Sitell Kjelsson sa...

Intressanta jämförelser. Men är det eftersträvansvärt att försöka skapa förutsättningar för att kunna leva
s k storstadsliv i glesbygden och vice versa? Och är det ändå inte rimligt att priserna är högre om efterfrågan är högre?

De flesta har möjlighet att välja var de vill bo, inklusive förmågan att kunna anpassa sig efter de förutsättningar som då finns.

Eller missförstår jag? Och hur skulle du vilja lösa det?

Jan-Erik Nyberg sa...

Ja, Du har missförstått

Nej, jag anser inte att politiken bör försöka skapa förutsättningar för storstadsliv i glesbygd och vice versa. Det är en omöjlighet.

Ja, jag anser det rimligt och naturligt med högre bostadspriser i storstadsregionernas centrala områden än i mindre orter.

Det är därför jag menar att valet av politiska medel bör ta större hänsyn till de stora regionala skillnaderna i Sverige. Vi som är socialliberaler vet att vårt jämlikhetsmål allas lika möjligheter aldrig kan förverkligas med en politik som behandlar alla på samma sätt.