torsdag 29 oktober 2009

Konkurrens i sjukvården kan spara mycket pengar

På dagens DN-debatt så skriver vår egen Anders Morin och Annika Lundius i egenskaper av representanter från Svenskt Näringsliv. Några citat nedan:

"Om alla sjukhus var lika produktiva som snittet av de tre bästa skulle sju miljarder kronor kunna sparas, och ge utrymme för mer vård. ".

"Det finns heller ingen motsättning mellan goda medicinska resultat och låg kostnad eller hög produktivitet".

"En lag om begränsning av vinst eller av vinstutdelning inom bland annat sjukvården skulle undanröja drivkraften för att investera i privata företag i vården"
.

"Enligt Stockholms läns landstings långtidsutredning blir underskottet för sjukvården i Stockholmslandstinget 15 miljarder kronor 2020. Ett förbud mot vinstsyftande företag är i ett sådant läge obegripligt".

Läs hela artikeln här: http://www.dn.se/opinion/debatt/konkurrens-i-sjukvarden-kan-spara-mycket-pengar-1.984185

onsdag 28 oktober 2009

Det är skönt att bli gammal. Att vara ung var för djävligt.

DN har idag en intressant artikel om att Stadsmissionen ger hjälp åt unga män som för att slippa möta verkligheten fastnar i pojkrummet och flyr in i en virtuell värld. Ett växande problem i västvärlden enligt Jan Löwdin, psykoterapeut vid Stadsmissionens nya mottagning för unga män. Jag tycker det är ett jättebra initiativ och jag är alltid tacksam när frivilliga insatser hjälper till när samhället inte har resurser. Extra bra är när de som vill hjälpa verkligen försöker identifiera sin målgrupp och deras specifika problem för att bl.a. ta reda på varför de inte på andra sätt redan sökt eller kunnat få den hjälp de så väl behöver. Det här verkar stadsmissionen verkligen ha jobbat med.

I en i övrigt saklig och bra artikel sticker en mening ut markant. I papperstidningen har man t.o.m. lyft fram den grafiskt för att ge den extra utrymme. De kan i tysthet behålla illusionen om sin egen oövervinnlighet och slipper tills vidare inse att de kanske är medelmåttor, en insikt som verkar vara särskilt smärtsam för pojkar. Meningen är klart olycklig, för rimligen har det inte att göra med tilldelningen X- och Y-kromosomer hur smärtsamt det är att gå från barnets självcentrerade värld till en där man kanske inte ens känner att man duger som man är. Smärtan finns där, oavsett om den tar sig uttryck i att man spelar World of Warcraft om nätterna, lägger ut lättklädda bilder av sig själv på snyggast.se eller skär sig i armarna. Det är att vara ung som gör ont, inte att vara pojke. Sedan kan pojkarna behöva annan hjälp än flickorna med det gör inte deras smärta vare sig större eller mindre.

Överby Stall ska renoveras

Idag har kommunstyrelsen beslutat att stallet i Överby kommer att renoveras och byggas om. Det är viktigt med ett brett utbud av fritidsaktiviteter för ungdomar. Hittills har ridning i mångt och mycket varit en sport som utövas av tjejer. I vår strävan efter att barn och ungdomar ska ha tillgång till att utöva något som intresserar dem oavsett kön är det viktigt att nu prioritera ridsporten. Det känns bra med en satsning på ridsporten som möjliggörs genom att ridklubben satsar över miljonen i en engångsinsats och därefter en förhöjd hyra. Det blir ett nytt ridhus med allt vad det innebär och nya omklädningsrum med mera.

Tappat förtroende?

Hur mycket kan man skilja på sina åsikter som tjänsteman och som privat och ändå vara trovärdig? Frågan är superaktuell med anledning av det uttalande som en rektor på Sundsgymnasiet i Vellinge har gjort där han raljerar över nya myndighetsuppgifter som är relaterade till bla olika psykiatriska diagnoser eller inlärningssvårigheter, som han uppfattar som påhittade.(Källor SvD, Sydsvenskan)

”Ibland blir det någon mix av statlig, regional och självutnämnd myndighet. Exempel på det senare är föreningar och råd som bildas kring alla, efter 80-talet uppfunna, handikapp som allergier, Asberger, Damp, ADHD, anorexi, dyslexi, dyskalkyli, oral galvanism, anal magnetism ... endast fantasin sätter gränser.”

En rektor som uttalar sig på detta sätt om funktionshinder och inlärningssvårigheter måste rimligen ha förlorat sitt förtroende som skolledare. Idag beräknar man att det är ca 6-8 procent av alla barn som har inlärningssvårigheter, vilket är ca 110 000 barn i grund- och gymnasieskolan som behöver särskilt stöd. Stödet till barnen behöver stärkas och utvecklas, inte raljeras över av en skolledare. Så osmakligt!

tisdag 27 oktober 2009

Trängselsavgift, ja tack

Jag har ändrat mig radikalt när det gäller trängselavgiften i Stockholm. Jag röstade emot men skulle inte göra det idag om jag hade möjlighet. Dessutom tycker jag att man borde höja avgiften och samtidigt sänka kollektivtrafikkostnaden. Som exempel på hur dåligt det fungerar kan jag nämna fredagens hemfärd då bussen från Sergels torg till rondellen vid WTC tog mer än 20 minuter. I bilarna är det bara en person, nästan uteslutande.

Jag är emot tvång men hur ska vi få människor att sluta ta bilen när beslutet att ta bilen till största del grundas på bekvämlighet? Jag är helt säker på att det finns personer som behöver ta bilen men samtidigt att det inte är främsta skälet för de allra flesta.

söndag 25 oktober 2009

Sollentuna som glesbygd

Att verksamheterna i alla landets kommuner kan utformas enligt samma regler och jämföras i enkla tabeller tillhör den politiska mytbildningen. Redan en blick på geografin visar tankens omöjlighet.

Med Norrbottens befolkningstäthet skulle vi och våra närmsta grannkommuner, Danderyd, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby och Upplands Väsby tillsammans ha 745 invånare. De skulle möjligen kunna hålla liv i en lanthandel med svag lönsamhet i Mörby eller Ulriksdal, men de skulle knappast utgöra tillräckligt underlag för en skola eller bensinpump.

Om vår kommun tillhörde den regionens glesast befolkade del skulle det med befolkningstätheten i Arjeplog, Sveriges glesast befolkade kommun, leva 11 personer någonstans i ett i övrigt obebott Sollentuna.

Hela Stockholms län skulle med norrbottnisk befolkningstäthet ha 16 300 invånare, underlag nog för en egen kommun med ett högstadium, men knappast gymnasium, en primärvårdsmottagning, men inget sjukhus. Förhoppningsvis skulle det också finnas en polisstation.

Så stora är de geografiska skillnaderna mellan det glesast och det tätast befolkade Sverige, något den svenska enhetsstaten inte tar någon större hänsyn till. Det är varken bra för Arjeplog eller Sollentuna.

Här är ett annat mått på skillnaderna. På Hemnet bjöds det i mitten av oktober bara ut en bostad i Sollentuna, en etta med renoveringsbehov på Lomvägen, som var billigare än den dyraste villan i Arjeplog.

Hur gärna någon än skulle vilja går det inte att leva storstadsliv i Arjeplog och glesbygdsliv i Sollentuna. För bra levnadsvillkor i hela landet behövs både en genomtänkt glesbygdspolitik och en genomtänkt storstadspolitik. Den socialliberala grundprincipen om allas lika möjligheter motverkas som bekant lätt om alla behandlas på samma sätt utan hänsyn till skillnader i förutsättningar.

Jan-Erik Nyberg

Kommunmässan i Stinsen

Det har åter varit kommunmässa i Stinsen. Lönehelg bidrog till att påtagligt många rörde sig vid och i montrarna som bemannades av tjänstemän och politiker från våra kommunala nämnder och bolag. En del andra verk och myndigheter som skatteverket, kronofogden och luftfartsverket fanns också på plats. Från scenen bjöd kulturskolan på underhållning och där uppe hölls också en del intervjuer som dock inte förmådde tränga ner genom sorlet från alla intressanta samtal som fördes inne i montrarna.

Själv stod jag några timmar i Miljö- och byggnadsnämndens monter som flöt ihop med kommunledningskontorets. Det blev många långa samtal runt den modell över centrum som likt en godisskål lockade in folk. Jag har fått frågor om garageinfarter, trottoarhöjder, LED-belysning, trafikplanering, scoutlokaler, trafiksäkerhet, handikapparkering, infartsparkering (mycket av den varan faktiskt), Sollentunahem, detaljplaner, översiktsplaner och faktiskt även om varmvattenberedare. En del kunde jag besvara själv och för annat blev insatsen att para ihop de frågande med rätt tjänstemän.

Det finns uppenbarligen ett behov av att både politiker och tjänstemän kommer ut lite bland vanligt folk ibland. Precis som vid förra kommunmässan var det både roligt och lärorikt att på ett avspänt sätt träffa de medborgare som nyttjar våra tjänster och även de tjänstemän som levererar dessa tjänster. Jag rekommenderar alla mina partikamrater att ta sig tiden att nästa gång vara på plats i ”sin” monter en kortare eller längre stund. För det är om inte annat ett utmärkt sätt att lära sig mer om den egna verksamheten.

fredag 23 oktober 2009

Kvinnor och män, roller och kön

(Från Göran C-O Claesson genom Kjell Ericson)

Kjell Ericson tipsade er den 14 oktober om något jag håller på med. Jag lägger alltså ut ett manuskript, kapitel för kapitel, på internet. Det gör jag i hopp om att få invändningar och synpunkter som hjälper mig att förbättra texten innan den går i tryck.

Senast har kapitel 6 och 7 (av totalt 14) lagts ut. De börjar med att jag 1959 som ordförande i FPU valde jämställdhet till mitt profilkrav. Jag hade då turen att bli intervjuad i tv om detta - på den tiden endast 1 kanal!

Jag utnyttjade rampljuset till att angripa märkliga företeelser, t ex att kvinna i ett nytt yrke aningslöst hälsades som en framgång när hon i själva verket fick det lägst avlönade av de nya yrken som skapats. Att
flygvärdinnan hälsades om en symbol för framsteg var ett ovanligt tydligt exempel på dessa "kvinnans falska segrar" som jag kallade fenomenet.

Jag lämnar glimtar från den tidens tänkande och bristen på tänkande. I en sådan glimt får läsaren veta vad Bertil Ohlin sade om konsekvensen för lönenivån av att husmödrarna strömmade ut på arbetsmarknaden – och vad de progressiva då sade om Bertil Ohlin.

Ett avsnitt berättar om hur det gick till när jag med hjälp av Fredrika-Bremer-Förbundets tidskrift Hertha lyckades övertyga DN – och därmed alla tidningar – att slopa de urgamla rubrikerna över platsannonserna 'Manliga lediga platser', 'Kvinnliga lediga platser' och motsvarande överr de platssökandes annonser.

Andra glimtar gäller tankespärrar som jag upptäckte även bland liberala bundsförvanter – liksom en spärr på DNs redaktion.

Varmt välkomna att till mitt manuskript på nätet! Klickningen öppnar en kort presentation med en boksymbol. Klicka på boken och manuskriptet öppnas.

Välkomna även till min blogg ! Där finns något alldeles färskt från jämställdhetens slagfält.

Finansdebatt


I veckan deltog jag i en finansdebatt som svenskt näringsliv anordnade i Örebro. Jag försökte att inte fastna allt för mycket i dagens ekonomiska kris utan påtalade bara skillnaden mellan näringslivet och kommunerna. Vi behöver både sjukvård som äldreomsorg, skola och förskola och försörjningsstödet ökar samtidigt som vi tappar mycket av våra inkomster. Annars kommer det att finnas en del uppgifter som ska lösas efter krisen. Tillgång till arbetskraft och kompetens kommer att vara ett stort problem. Ett nytt gränssnitt mellan skatter och avgifter mer baserade på nyttjandegrad är ett annat problem och omställningen till mer miljöanpassad verksamhet står för dörren. Produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn måste öka. Det handlar inte om att våra medarbetare inte jobbar utan om vad och hur man löser uppgifter. Bättre teknikstöd och mer närvaro för själva kärnuppgiften är viktigt.

torsdag 22 oktober 2009

Ska man vaccinera sig eller inte?

En rätt stor del av riksdagens ledamöter vill inte ha vaccin mot svininfluensan går det att läsa om i Dagens Nyheter. Det finns fler skäl till varför man ska ta vaccin. Ett är arbetslinjen. Håller man sig frisk och kan gå till jobbet så slipper samhället produktionsbortfall vilket är ett starkt skäl till varför samhället lagt ut stora pengar för att kunna erbjuda samtliga medborgare denna försäkring.

Nu kanske inte det skälet väger lika tungt för alla grupper…

Förlust blir till vinst - hur då?

En viktig fråga som vi måste dels undersöka dels bevaka handlar om hur det kan kosta så olika när det gäller traditionell offentlig verksamhet när den drivs i "egen" regi eller om den drivs i annan form. Stora vinster på kort tid får stora rubriker i media och ifrågasätts. Det är ju trots allt skattepengar som går till vinst. Mycket lite diskuteras eller redovisas kring om och i så fall hur en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader. Alla vet att effektiviteten inom offentlig verksamhet måste öka. Inom ett tiotal år kommer demografin och skatteunderlaget att tvinga oss att utföra vården, omsorgen och utbildningen med helt andra insatser. Alla vet också att om offentlig verksamhet drivs med överskott så är det bästa som sker att det omfördelas till andra verksamheter som inte klarat budgeten. Annars kommer vi politiker att minska budgetramen och det blir svårare att klara nästa års verksamhet. Det finns mycket lite incitament till förändring i ett system som ska gå plus minus noll. Hur det kommer sig att en ny driftsform i sig kan leda till lägre kostnader är något vi måste gräva djupare i. För visst kan det kännas provokativt när några kan ta ut stora vinster där det tidigare funnits förluster men det vore tjänstefel att inte allvarligt fundera över vad orsakerna till detta är, tycker jag.

onsdag 21 oktober 2009

Är detta viktigt i din vardag?

- Bra utbildningsmöjligheter
- Hitta jobb att trivas med
- Bra kommunikationer både med tåg, buss, bil och cykel
- Boende som passar din livssituation
- Möjligheter till fritidsaktiviteter och rekreation
- Sjukvård utan köer

Vi liberaler jobbar alltid med att förbättra vårt län och vårt Sollentuna. Vad är viktigt i din vardag? Följ med oss på resan.

Fullmäktige 21 oktober

Heldagsfullmäktige med rubriken Fullmäktige 2012. Efter studiebesök på fullmäktige på flera andra orter var slutsatsen att det kanske inte är så dåligt i Sollentuna. Men det är ingen som tycker att våra möten i Sollentuna är roliga eller effektiva. Det var en del idéer som kom fram med att ha ett strängare presidium som avbryter när talare avviker från ämnet, ha retorikträning, göra om allmänhetens frågestund etc. Undrar om detta kommer att leda till något? Dagen avslutades med att ungdomar fick tycka till och deras uppfattning vara att mötena vara långtråkiga och det är svårt att förstå språket. De tror att inflytandet deras generation kommer göra är att de kommer att arbeta mer med nya medier, snabbare och rakar åsikter. Behållningen av dagen var att vi fick i mindre grupper prata med varandra över partigränserna.

Jämställdhet och integrationsfrågor

I helgen lyssnade jag på föredrag av vår jämställdhet och integrationsminister Nyamko Saboni. På den liberala agendan för jämställdhet finns följande:

1) Ekonomisk självständighet för kvinnor. Den som jobbar deltid ska få möjlighet att jobba heltid. Män väljer jobb för lön och karriärmöjligheter, kvinnor utifrån flexibilitet.
2) Stoppa våld mot kvinnor. Det är framför allt på jobbet som kvinnor råkar ut för våld.
3) Motverka könsbunden utbildning och yrkesval

Vad gäller integrationsfrågor så är strategin "Egen makt mot utanförskap". Det ska vara snabb etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Mediantid från uppehållstillstånd till arbete är idag hela 7 år. Vi måste ha ett nytt och effektivt mottagningssystem samt en gemensam värdegrund.

Ett år kvar till valet

I helgen träffades Stockholmsliberaler för att inspireras till att börja köra valrörelse igen. Trots att vi den här gången inte slåss från ett underläge på riksnivå gäller det att ha samma frenesi även inför detta val. Vi fick flera bra råd. Jag vill här dela med mig av dem.
* Bygg relationer - varje medlem kan genom sitt eget nätverk prata politik
* Ta intryck - lyssna på människor, var lyhörda, örat till marken om vad som händer
* Var personlig - om du och jag berättar vår historia kan politiken kännas personlig och trovärdig
Så visst ska vi se fram emot en ny valrörelse och att fler inser att liberal politik är bäst!

tisdag 20 oktober 2009

Ny förskola på Silverdalshöjden

Sollentunas befolkning växer och det märks inte minst på att ytterligare en förskola startar i Silverdal om några månader. Nyligen fick jag återigen möjlighet att köra lite grävmaskin. Det är ett kul jobb att vara kommunalråd! Utbyggnaden är en nödvändighet om kommunen ska uppfylla kravet på rätt till barnomsorg. Ett krav Folkpartiet anser är viktigt att klara. Utöver rätten till barnomsorg som är viktig för barnen så är det ett viktigt jämställdhetskrav så att alla har möjlighet att förvärvsarbeta. Förskolan ligger på Silverdalshöjden där ett rätt stort antal bostäder i flerbostadshusen nu börjar vara färdiga. Allt är sålt och efterfrågan på lägenheter i området ökar enligt byggherren.

måndag 19 oktober 2009

Överby Stall


I måndags beslutade plan- och fastighetsutskottet att kommunen renoverar och bygger om stallet i Överby. Den senaste tiden har vi satsat mycket på sportaktiviteter i kommunen och har till exempel anlagt flera konstgräsplaner. Det är viktigt med ett brett utbud av fritidsaktiviteter för ungdomar och det inkluderar förstås ridning. Hittills har ridning i mångt och mycket varit en sport som utövas av tjejer. I vår strävan efter att barn och ungdomar ska ha tillgång till att utöva något som intresserar dem oavsett kön är det viktigt att nu prioritera ridsporten. Det blir ett nytt ridhus med allt vad det innebär och nya omklädningsrum med mera. Det känns bra att vi satsar även på denna verksamhet och det möjliggörs genom att ridklubben satsar över miljonen i en engångsinsats och därefter en förhöjd hyra. Det finns ett stort intresse för ridning.

söndag 18 oktober 2009

Påtvingad skolfoton?

Jag sitter nu i dagarna med årets skolfoton för mina två barn. Drygt 1000 spänn går kalaset på ser jag.

Fotoföretagen är smarta. Kompisbilder att byta är populärt en stund hos barnen och upptar stor del av rasterna. Jag vill inte låta barnen stå utanför och har alltid haft svårt att välja i paketen. Så i år köpte jag av tidsbrist allt (inklusive magnetbilder att ha på kylskåpet, kompisbytarhäftet, klisterkorten, ett skolalbum och julklappsporträtten).

Jag tycker synd om de som känner sig påtvingad dessa fotokostnader med format de helst skulle vilja slippa men erbjudandets utformning gör det svårt att sålla (bra rabatt om man tar allt).

Vad jag vet så beslutar skolan i dessa frågor, så första instans är såklart föräldrarådet. Men någon läsare kanske har erfarenhet från en skolfotograf som inte skapar köphets.

Vad ska man utbilda sig till? Experterna svarar


SVT har ett nytt program som heter Dina frågor - om pengar. Underrubriken säger att "experterna svarar på tittarnas frågor". Ett riktigt bra grepp och jordnära reportage. Men, en av experternas svar handlade om vilket yrke och utbildning man ska välja för att få jobb i framtiden. På frågan "Vilka yrken ska man satsa på för att få jobb?" svarade representanten från arbetsförmedlingen:
1.Transportyrken
2.Industriarbeten, inte de som kräver högskoleutbildning, efter tilläggsfråga från programledaren
3. Anläggnings- maskins- och betongarbeten.
Och på frågan "Vad ska man absolut undvika att utbilda sig till?" så svarar samme person: Det man ska undvika är generella utbildningar, exempelvis samhällsvetenskaplig linje där det kan vara svårt att få jobb efteråt.

Det är jättebra att många människor väljer praktiska yrken men det är också väldigt bra om vi får ännu fler högskoleutbildade och dessutom fler med spetskompetens. Svaret som han ger är både kortsiktigt och felaktigt och är sådant som man verkligen inte vill att ungdomar ska ta till sig. Självklart ger inte samhällsvetenskaplig linje direkta jobb men det är inte heller dess främsta syfte, utan det är en studieförberedande utbildning, det vet nog de flesta, men det var inte vad som presenterades när SVT frågade experterna. Dåligt av SVT och tråkigt för de som funderar på vad de ska bli när de blir stora. Om vi ska få fler att, oavsett socioekonomisk bakgrund, att välja högre studier är det just denna slags information som behöver förändras. Ordentligt!

Vill du se programmet, klicka här:
"Dina frågor - om pengar".

torsdag 15 oktober 2009

Hemlöshetens bedrövligheter

Igår började SVT med en serie program från utbildningsradion (UR) som handlar om hemlöshet. Vi får följa några grupper hemlösa under 10 program i höst. En av grupperna är de husvagnsboenden som har flyttat runt med sina husvagnar i Sollentuna med omnejd. I programmet påstår man att Sollentuna börjat agera för att hjälpa hemlösa efter att det blev en medial uppmärksamhet i samband med en vräkning av husvagnar från ett område för ett år sedan. Det stämmer inte - vi har även före den händelsen bedrivit uppsökande verksamhet och haft en "tak över huvudet" garanti för hemlösa.

Husvagnarna ställs upp på parkeringar, i skogsgläntor och på andra öppna ytor. Jag har träffat de som bor eller har bott i husvagnarna vid ett flertal tillfällen för att diskutera vad som skulle vara en bra lösning på deras bostadsproblem, och hur vi i Sollentuna kan hjälpa till. Vi har uppsökande socialsekreterare som kontinuerligt träffar hemlösa för att hjälpa dem vidare med en kontakt i socialtjänsten. En del hemlösa/husvagnsboende har ingen som helst önskan att bo i en lägenhet utan vill helst få en anvisad plats där de kan stå med sina husvagnar en längre tid. Problemet med en sådan plats är många. Hur ska man reglera vilka som får stå där, ska man få tillgång till el, vatten och sanitära möjligheter, ska man ha sophämtning, vem ska tillse att området sköts om, vem ska betala för marken och service?

Det vi i Sollentuna kan erbjuda var och en som är hemlös är en kontakt med en socialsekreterare i den kommun man är skriven. Om man inte har en sådan kontakt, eller om det var väldigt länge sedan man hade en, så får man en socialsekreterare i Sollentuna. Vi har bla ett drogfritt korttidsboende i Sollentuna, där man kan ställa sig i kö till en träningslägenhet som socialtjänsten hyr. Om det går bra kan man sedan få en försökslägenhet då man själv betalar hyran och står på kontraktet. Naturligtvis erbjuder också socialtjänsten stöd och behandling för att komma ur ett missbruk. Vi kan även erbjuda arbetsträning och praktik, för att de som kan ska kunna försörja sig själva.

Slutligen handlar det om att var och en måste bestämma sig för vilket liv man vill leva och ta konsekvenserna av det. Men det ska alltid finnas en väg tillbaka till ett eget boende, oavsett hur många gånger man försökt och kanske inte lyckats. Och det erbjuder vi i Sollentuna.

Passivt hus för aktiva barn

I Miljöaktuellt kan man läsa att det i Österåker byggs en förskola som klassas som passivhus, dvs huset kommer i huvudsak att värmas upp av värmen från barnen, personalen och maskinerna i huset.

- Ju fler personer, desto mer värme alstras som kan återanvändas för att värma upp huset, säger Claes Elehn från NCC, som bygger förskolan. Jag tror inte vi ska tolka hans uttalande som att det är bra med stora febriga barngrupper i förskolorna även om det kanske skulle ge extra fina siffror på den "energiskärm" som gör att barn och personal kan följa energianvändningen i huset. Förskolan Skogslunden kommer att rymma 90 barn och huset ska utöver sin låga energianvändning bidra till miljön genom att användas i den pedagogiska verksamheten för att visa barnen ekologiska kretslopp.

Jag håller tummarna för att Österåkers modiga försök faller väl ut och att det i sinom tid dyker upp liknande förskolor även i vårt eget lite mer försiktiga Sollentuna.

onsdag 14 oktober 2009

Jämställdhet i en senior liberals ögon

Jag har under en tid följt och roat mig med att läsa den bok som vår partikamrat i Sollentuna Göran C-O Claesson håller på att skriva. Han är vänlig och lägger ut den på nätet ett kapitel i taget och du kan hitta den på http://www.kapitel1.se/goran-c-o-claesson/.

Jag ser texten som lättläst, intressant, utlämnande, roande och med slutsatser i anekdoterna. Den röda tråden är Görans liv och hur han uppfattat jämställdheten.

Egenberöm tycker svenskar inte om, så därför tipsar jag er andra om vad han håller på med.

Boken är inte klar vilket hindrar mig att läsa för mycket - samt att jag inte kan avsluta slutet :-)

Bosse har varit i farten igen

lördag 10 oktober 2009

Granskad eller granskande journalistik?

Jag hoppas ni redan hört om den senaste riksdagsmotionen från de två moderata riksdagsledamöterna Jan R Andersson och Peder Wachtmeister (Foto: Ulrika Vendelbo). Den om att SVT:s nyhetsprogram ska granskas eftersom SVT:s nyheter präglas av en vänstervriden syn. Ni kan läsa om den i SvD, eller läsa den i sin helhet här.

Jan Axelsson, programdirektör för nyheterna på SVT, tror inte att åsikten delas av den moderata riksdagsgruppen i övrigt. Det tror verkligen inte jag heller, men ändå känns tongångarna kring granskande journalistik lite bekanta. För hur var det han sa vårt moderata kommunalråd Rosdahl? ”Vi är självklart jätterädda om vårt varumärke och vill inte ha en betald person som snackar skit om oss.”

Nåja, det är ju i alla fall trevligt att läsa att herrarna Andersson och Wachtmeister tycker att SVT ska fortsätta göra politiska reportage, debattprogram och andra nyhetsrapporteringar med politiska inslag. Det är också trevligt att Andersson faktiskt börjat betala sin TV-licens, för det är ju trots allt den som finansierar de nyheter han retar sig på.

fredag 9 oktober 2009

Sollentuna en eurokommun

Ett ärende som diskuterats i veckan är Folkpartiets förslag om att Sollentuna ska bli en eurokommun. Idén är att Sollentuna kommun ska utgöra ytterligare en eurokommun i Sverige. Vi följer därmed Haparanda och Höganäs. I en globaliserad värld är det en fördel att kunna handla med den valutan som stora delar av övriga Europa har, tycker jag. Det är i flera kommuner som man upptäcker att det som är bra i Haparanda och Höganäs kanske också är bra i den egna kommunen och så även i Sollentuna alltså. Det var enbart vänsterpartiet och miljöpartiet som, på senaste kommunstyrelsesammanträdet, var emot. Sollentuna har nu tagit första steget och vårt mål är att Sverige inför euron så snart det går.

”Manliga jobb är finare än kvinnliga, enligt S”

Läste en insändare i Metro igår där Caroline Karlsson bl.a. skriver:

”Manliga jobb är finare än kvinnliga, enligt S”
”Logiken i Socialdemokratiska skuggbudget är enkel: snickare är finare och bättre än städerskor. Det finns en beklaglig elitism i synsättet att man enligt S är en nutida version av 1800-talets piga om man skulle nedlåta sig till att välja att städa någon annans hem. Så kan vi ju inte ha det, i jämställdhetens namn! Därför försvinner avdraget för hushållsnära tjänster om oppositionen vinner nästa val. Däremot utökas rotavdraget ytterligare, eftersom det inte anses strida mot någon könsmaktsordning att renovera någons hem.”

Att ta bort avdraget för hushållsnära tjänster är som att be om ökat svartjobb och försämrade villkor för många kvinnor som idag arbetar under ordnade former med pensionsavsättning, försäkring etc. i en bransch i ständig tillväxt.

Jag skulle dessutom vilja påstå att avdraget för hushållsnära tjänster om något är ett inlägg i jämställdhetsdebatten där framförallt kvinnor runt om i Sverige fått möjlighet till minskat dubbelarbete och på så sätt kan stärka sin position arbetsmarknaden istället för i hemmet. En stor lättnad för många småbarnsfamiljer.

Däremot tycker jag det är olyckligt att vi idag har en sammanslagning av avdraget för hushållsnära tjänster och rot-avdraget. Det innebär i praktiken tyvärr att fokus blir på att renovera vitt och köpa städtjänsten svart i väntan på nästa års avdragsmöjlighet.

Alltså, fram för liberal seger i nästa års val och ökade möjligheter med avdrag för hushållsnära tjänster och rot-avdrag. Det ena ska dock inte förta det andra!

onsdag 7 oktober 2009

Dubier om dubbar


Det ska bli förbjudet att använda dubbdäck på Söder i Stockholm. Först ut blir Hornsgatan som har stora problem med för höga partikelhalter. Dubbarna sliter loss partiklar från vägbeläggningen och dessa ställer till problem i våra kroppar när vi andas in dem. Att förbjuda dubbdäck lokalt är dock, för att skräda orden, en mindre bra idé. Det är helt enkelt på tok för dyrt och svårt att kontrollera. Att införa förbud utan att ha planer för hur efterlevnaden ska kontrolleras är som att uppmana till demoralisering.

Vi har för höga partikelhalter på vissa ställen i Sollentuna. Det är trafiken på E4an som alstrar merparten av dessa små små cancerogena pyttepartiklar. Är lösningen att lokalt förbjuda dubbdäck på en sträcka av en av Sveriges mest trafikerade vägar? Kanske en partikelskatt som via tullstationer tas ut av alla dubbade bilar som passerar kommunen just på motorvägen? Nej, om forskning visar att dubbar dödar fler än de räddar är det kanske dags att börja fundera kring ett generellt dubbförbud, sådant går nämligen att kontrollera, och eventuellt undanta vissa platser i landet där vi kan visa att dubbar räddar fler liv än de tar. Forskning på andra vägbeläggningar vore inte heller dumt. Nya typer av asfaltbeläggningar dyker visserligen upp på marknaden ibland, men om man jämför de senaste decenniernas utveckling på vägbeläggningssidan med den inom t.ex. nanotekniken kan man undra varför ingen tänker utanför lådan och funderar ut något mindre farligt, mer bullerdämpande och kanske också billigare material att ha på vägarna.

Jag tar Sollentunas partikelproblem på allvar, men lösningen kommer aldrig att vara ett lokalt dubbförbud.

Vill du läsa mer om partiklarna i Sollentuna? Varje år presenteras miljöläget i Sollentuna i form av en mycket läsvärd miljöredovisning. Den senaste hittar du här och tidigare års finns här!

måndag 5 oktober 2009

Raketsäker lekpark

I lördagens SvD skriver Sanna Rayman på ledarsidan:” I Sderot ligger en lång gul och orange kålmask utsträckt genom lekplatsen, som en kul tunnel att springa i. Men den här färgglada masken är inte bara en plats för lek. Den är noggrant testad, och inne i den kan man gömma sig för raketer.”

När jag ser lektunnelns lekfullt gula utsida kan jag inte låta bli att tänka på att jag bara dagarna innan fått veta att det i vårt kvarter startats en namninsamling för att påverka oss politiker att satsa mer på barnens lekplatser. Detta efter att Sollentuna Energi berövat ”hängbroparken” i Skälby barnens älskade hängbro.

Jag har inte ord för att beskriva glädjen över att det största problemet med vår närmaste lekpark är av ett helt annat slag än att barnen behöver en säker tillflykt när vuxna försöker döda dem. Å andra sidan är det lika svårt att i ord klä sorgen att det är vardagen för andra barn, föräldrar och politiker.

lördag 3 oktober 2009

Har Tyskland haft en du-reform?

"Ist es Dein Platz", frågade den jämnåriga damen när jag med platsbiljett i handen klev på snälltåget från Hamburg till Köln förra söndagen. Något sådant hade jag inte väntat mig. Alltså att bli kallad Du av en alldeles okänd kvinna 60+ på ett tåg i Tyskland.

Tiderna har kanske förändrats, tänkte jag och erinrade mig min förra längre tyska tågresa. Det var för ungefär tio år sedan. En TCO-kollega och jag besökte några institutioner på sträckan Hamburg - Frankfurt för att informera oss om debatten kring skatter och socialförsäkringar. Sista besöket var hos IG Metall i Frankfurt, åtminstone på den tiden Europas största och mäktigaste fackförbund.

Vi togs emot över en hyfsad lunch av avdelningschefen Herr Doktor och avdelningens socialförsäkringsexpert, i ålder och framtoning typ Maria Bergström eller Carina Knorpp (som de är nu, inte då). Dock presenterades hon som Sociologin Frau Doktor.

Vad säger man fackliga kollegor emellan efter ett sådant välkomnande - Du eller Sie, Frau Doktor? Dessbättre klargjorde värden Herr Doktor ganska omgående läget genom att föreslå titelbortläggning: "uns einander duzen".

Hur ska jag nu förhålla mig språkligt sett under nästa tyska tågresa? Har tiderna verkligen förändrats så att Tyskland mig ovetande genomgått en Du-reform? Eller var den duande damen på tåget otypisk? Är det någon som vet?

Jan-Erik Nyberg

torsdag 1 oktober 2009

Moderat plågad av lömska folkpartister

En längre tågresa senaste helg tillbringade jag med Lars Tobissons läsvärda memoarer, som beskriver ett skeende jag bitvis haft insyn i.

Våra vägar korsades första gången på 70-talet. Då var vi några år suppleanter i Arbetsmarknadsstyrelsen för SACO respektive TCO. Uppdraget bestod till inte ringa del i studieresor med en längre odyssé över halva USA som kulmen. Under ledning av den blide poeten Ragnar Thoursie, på den tiden byråchef på AMS, studerade vi och några andra datorisering i amerikansk arbetsförmedling.

Under läsningens gång konstaterade jag med stigande tillfredsställelse att jag inte är omnämnd. Lars Tobisson är nämligen inte nådig mot folkpartister som kommit i hans väg. Bland mina jämnåriga ungliberaler är en ”petimätern… med stort intresse för detaljer” en annan raka motsatsen, ”som när han fick ordet, kastade huvudet bakåt, fäste blicken någonstans bortom samtidens rand och klargjorde hur alla problem kunde lösas enligt socialliberala principer” och en tredje ”lyckades i snart sagt varje fråga från något slags radikalliberal utgångspunkt inta en (orealistisk) hållning” .

Folkpartiledarna Ullsten och Westerberg är hopplösa och Leissner omöjlig. Ola Ullsten beskrivs som vanligtvis oengagerad. Dock vaknade han till liv och manövrerade ut de godtrogna moderaterna, när den första Fälldinregeringen 1978 efterträddes av en ren folkpartiregering. Inför regeringsförhandlingarna 1991 hade Tobisson lärt sig och de moderata förhandlarna var ”medvetna om Bengt Westerbergs mästrande sätt och hans förflyttning vänsterut.”

Lars Tobisson ägnar ett nästan oproportionerligt stort intresse åt folkpartiet och folkpartister, som han ser som ett opålitligt släkte, notoriskt benäget att lura moderater och hålla en dörr öppen för samverkan med socialdemokraterna. Den ledande folkpartist han tycks ha haft lättast att samarbeta med var Anne Wibble.

I ärlighetens namn ska dock sägas att Tobisson inte alltid är så nådig mot sina egna heller. Det bidrar till att göra memoarerna riktigt läsvärda.

Det tobissonska giftet sitter i pennan. Pennlös är Lars Tobisson både vänlig och sympatisk, om än inte alltid lika underhållande.

Jan-Erik Nyberg

Sociala medier skapar demokrati - så sant!


Det sägs bra i länkad artikel: Sociala medier skapar demokrati

Koja kräver inte bygglov

Mamma Mu och alla andra kojbyggare kan andas ut; kammarrätten slår i en dom fast att barnens trädkoja inte är bygglovspliktig. En granne störde sig på kojan, eller mer troligt barnens lek, och ärendet har nu varit uppe i kommun, länsstyrelse och länsrätt innan kammarrätten gav prövningstillstånd och slutligen avgjorde ärendet. Det kojbyggande barnet i mig tackar lika mycket som den, i alla fall något, vuxnare miljö- och byggnadsnämndsledamoten. Det är skönt att kojor får vara kojor och att sura grannar inte alltid får rätt.

I Sollentuna betraktar vi i miljö- och byggnadsnämnden för övrigt även lekstugor som lekredskap och sådana kräver inte bygglov. Kan vara bra att veta om grannen gnäller.

P.S. Bilden är tagen 1978 och bara något år senare skulle flickan längst fram på höger sida bygga sin första trädkoja tillsammans med brodern, han som sitter bredvid och håller i hunden. Jag kan inte minnas att vi sökte bygglov.