fredag 21 maj 2010

Syntetiskt liv?

Idag rapporteras det i svenska medier (DN, aftonbladet, expressen) och i internationell forskarpress om ett forskningsresultat. Det har kostat 40 milj dollar och tagit 15 år för ca 20 forskare. Initiativet kommer från den initiativrika entrepenören Craig Ventor. En reflektion är att det aldrig hade gått inom universitetsvärlden. Den typen av långsiktiga och dyra projekt tror jag inte finns.

Vad har de gjort? De har lyckats med att ta reda på hur man skapar ett minimalt genom (dvs funktionell samling av arvsanlag) och sedan fört in det i en död cell (där man tagit bort det genom som fanns där förut). På det viset har man programmerat om bakterien.
Varför är det intressant?Det är intressant av många olika skäl, nu kan man studera vad som faktiskt behövs i en cell. Vad som sker om man sätter till en gen.
Vad kan man kanske använda det till i framtiden? Jag kan tänka mig att man kan använda sig av dessa typer av bakterier som fabriker för att tillverka mediciner och andra komplicerade kemikalier. Man kan designa bakterier som bryter ner gifter. Man kan designa bakterier för bränsletillverkning. Men visst, det blir dyrt i början och svårt. Det är en bakterie, ingen förstadie till en mänsklig cell eller organism.

Visst finns det risker:
Det kan också användas för biologisk krigföring och andra "onda" syften.

Debatten verkar som vanligt i de här fallen gå vilt till. Vissa tar chansen att diskutera religösa frågor. Själv kan jag inte se den kopplingen.

Det kommer att ta tid innan vi ser någon användning av den här ingenjörskonsten.

6 kommentarer:

Maria Bergström sa...

ja det är inte lätt att begripa för en som inte förstår.... Men man får hoppas på att nyttan av denna banbrytande forksning överstiger alla möjliga negativa användningar tusenfallt... Forskningen är trots allt spjutspetsen in i framtiden!

Naturvetarna sa...

Jag tror vi bara sett början på ett stort forskningsfält, syntetbiologin. Men som du säger finns det ett etiskt perspektiv här. Var går egentligen gränsen för forskningen?
/Johan - Naturvetarna student

Magnus Engdahl sa...

"Det kommer att ta tid innan vi ser någon användning av den här ingenjörskonsten." Nja, om tittar på presskonferensen här http://www.ted.com/talks/view/id/863 så kan du höra att man hoppas kunna skapa vaccin redan nästa år tack vare detta genombrott. Teknikutveckling är exponentiell ;).

Carina Knorpp sa...

Jag tror att vi står i början av något nytt och stort. Det kommer krävas en gedigen vetenskaplig riskbedömning innan det släpps ut sådana organismer i naturen, men jag är övertygad om att vi kommer att kunna hitta bra och nyttiga användningsområden för den här typen av organismer. Kanske kan vi använda det till att sluta e del av kretsloppen?
Det som är viktigt är att vi försöker diskutera nu i början och inte gör en processbaserad lagstiftning utan en egenskapsbaserad vetenskaplig lagstiftning som kan följa med den rasande snabba utveckling som såsmåning kommer att ske.
Den första användningen blir säkert i mindre slutna labsystem för att ex producera vacciner och annat.

Per sa...

Angående påståendet att så dyr och långsiktig forskning aldrig hade kunnat göras vid ett universitet: Det forskningsprojekt jag är anställd på har större budget än så över lika lång tid, allt från icke vinstdrivande källor. Vid ett svenskt universitet.

Carina Knorpp sa...

@Per, det är bara att gratulera! Men jag blir väldigt nyfiken på vilken forskning det är och vem som finansierar den.