lördag 28 augusti 2010

Folkpartiet trots allt

Sedan jag som drygt tjugoårig under några månader upplevde Berlinmuren från bägge sidor har jag varit övertygad om de liberala värdenas betydelse. Sedan dess har jag också varit trogen folkpartiväljare. Det finns ett samband, ibland lätt, ibland lite svårare att förklara.

I senaste numret av tidskriften Neo beskriver kulturjournalisten Per Svensson det här sambandet bättre än de flesta. Så här skriver han.

"Jag röstar som vanligt på Folkpartiet. Det är ett ställningstagande baserat på platonism. Jag föreställer mig Folkpartiet som förvaltare av det liberala idéarvet i svensk politik och jag röstar på det ideala partiet, inte på det för tillfället verksamma. Ibland sammanfaller de."

Så är det för mig också.

Inga kommentarer: