onsdag 30 juni 2010

Hälsobringande nätverk

Idag är patientnätverket segt på Karolinska i Solna. I sanning ett i-landsproblem att inte kunna facebooka och slösurfa utan små avbrott då och då under de 5-6 timmar vi idag räknar med att tillbringa på hematologens dagvårdsavdelning. För andra, som tillbringar ännu mer tid på sjukhus och kanske ligger inlagda på isolering i veckor i sträck, är det desto viktigare att ha tillgång till ett fungerande öppet nätverk för att kunna hålla humöret uppe med de oändliga möjligheter som internet erbjuder inte bara i form av livesändningar från prinsessbröllop och fotbolls-VM utan självklart även i form av mejl, bloggar och mötesplatser som facebook. Det vore dumt av sjukvården att underskatta den helande effekten av att på ett enkelt sätt få hålla kontakten med vänner, arbetskamrater och bekanta när man är sjuk. Ändå är det långt ifrån alla sjukhus som erbjuder det vi som är hangarounds på KS har tillgång till. Man behöver t.ex. bara ta sig de få stegen till Radiumhemmet för att vara isolerad från omvärlden och lika illa är det i många andra vårdfastigheter i länet.

Kostnaden för att tillhandahålla öppna nätverk får nog anses försummbara i sammanhanget och även om det finns EU-parlamentariker som vill lagstifta bort överdrivet facebookande så är det knappast ett hot vare sig psykisk hälsa eller landstingsbudgeten. Om man tittar in på facebook-gruppen "Öppet trådlöst patientnät till ALLA sjukhus" (som har över tusen medlemmar) kan man hitta en hel del politiker i varierande kulörer och på båda sidor om den magiska blockgränsen. Fast jag hoppas naturligtvis att någon förståndig folkpartist i mitt eget landsting också orkar driva den till synens lilla frågan om öppna trådlösa patientnätverk.

Nej, nu är det dags att sluta, maken sover och jag måste hämta hit någon som kan byta till nästa blodpåse på droppställningen.

onsdag 23 juni 2010

Det är bäst att hålla sig till vetenskap och beprövad erfarenhet

Det kan vara svårt med principer. Frihandel är något som alla svenska partier säger sig vilja ha. Fast det är ju inte alltid man vill släppa in vad som helst, eller? Vissa saker kanske vi inte vill ha? Och kanske vi inte vill låta medborgarna och företagarna välja, de kan ju väja fel.

Intressant var också att det sades att det var odemokratiskt att det blev som majoriteten ville i frågan...jag förstår inte riktigt? Vad har jag missat?

De flesta av våra partier är för att följa vetenskapen men det är inte alltid som vetenskapen säger det som man känner är rätt.
Ibland kan det handla om att vitaminer tyvärr inte alls skyddar mot cancer eller hjärtinfarkt fast man kanske hade en bra hypotes om varför det skule kunna vara så. Ibland kan det vara enklare, när man vill ha fler studier om fiskbestånden för att kunna ha bra underlag när man ska diskutera vad som är ett hållbart fiske. Ibland kan det vara att acceptera att det som kanske känns konstigt men som vetenskapen hävdar och har visat är säkert, faktiskt är helt OK. Det finns inget som tyder på att det är något annorlunda med de sex majssorter som EU-nämnden idag röstade för att vi skulle ge vårt bifall till i ministerrådet i Brysel i nästa vecka. EUs utvalda experter och professorer har bedömt de rigorösa tester som utförts (på företagets bekostnad) och funnit att det är så.En strålande ideologisk debatt på EU-nämnden idag.

Och javisst är det så att man kan hitta en del forskare som tycker annorlunda. Forskarspråk kan också vara lite annorlunda än politikerspråk. Diskussioner om detaljer kan låta som om man inte är överrens om den stora bilden.

Den omhuldade försiktighetsprincipen betyder ju inte att man alltid ska göra "ingenting". Ibland kan det faktiskt finnas fördelar med att använda en snällare kemikalie, att använda sig av ett biologiskt försvarsprotein mot insekter i växten istället för pesticider.

måndag 21 juni 2010

Datorer i skolan - kostnad eller vinst?

Det är bara en tidsfråga innan alla elever får en egen dator.

Kostnaden är alltid en fördröjande faktor. När det gäller IT-produkter så blir allt billigare eller bättre ju längre man väntar. Argument för att vänta finns alltid.

Men att se datorer till elever som en kostnad måste vara fel. Idag arbetar så många med datorer och bevisen på arbetsbesparing och effektiviseringsvinster är inte svårt att se.

Så varför tvekas det på att elever också får vinster med en egen dator?

Är det så enkelt att vi inte vet hur en sådan besparing ser ut? Ska eleverna lära sig mer på nio år? Ska de lära sig på åtta år och rulla tummarna sista året? Kan lärartätheten förändras?

Om datorer i skolan innebär att elever ska sitta av tiden, lära sig samma sak och lärartätheten bibehållas - ja då är datorer en kostnad. Men det är inte därför arbetsgivare bestyckar varje anställd med egen dator. Vinster finns - jag tvivlar inte på det.

måndag 14 juni 2010

Miljöpolitiskt program

Under våren har undertecknad (Gunnar Bergqvist) och Maria Bergström arbetat fram ett miljöpolitiskt program för Folkpartiet i Sollentuna. Den enskilda fråga som kom högst på dagordningen var utan tvekan bullerproblematiken i Sollentuna.

Mycket av Sollentunas bullerproblem kommer från motorvägar, stambanan och Arlandaflyget, d.v.s. anläggningar som drivs av staten. Det kan vidare noteras att samtliga dessa bullerkällor på sikt kommer att öka sin ”verksamhet”. Kringfartsleden runt Stockholm innebär mer trafikbuller i fram för allt Häggviksområdet. Omdragningen av E18:s påfart på E4 i höjd med Silverdal kommer också att märkas. Banverkets planer på ytterligare tågspår genom kommunen är ur miljösynpunkt positivt men det kommer att märkas! Den nya landningsbanan på Arlanda har inneburit mer flygbuller i fram för allt Rotebro-området.

Vad göra?

  • För att åstadkomma förändringar måste kommunen få de statliga huvudmännen att vidta åtgärder mot bullret. För att effektivt kunna bevaka kommunens intressen, bearbeta och på olika sätt ställa krav på respektive huvudman måste kommunens representanter ha specialkompetens vad gäller buller- och trafikfrågor. För att kunna driva de förändringar som är nödvändiga behöver vi stärka miljökompetensen i den kommunala förvaltningen.
  • Kommunens bullerutredning från 2005 behöver uppdateras och en handlingsplan för kommunens egna investeringar antas. En Sollentunamodell för överlappande buller, d.v.s. addering av olika bullerkällor, bör tillämpas. Investeringarna bör i första hand göras i områden som är utsatta för överlappande buller.
  • Vidare måste ett miljöledningssystem införas för att systematiskt kunna bearbeta samtliga miljörisker.

Målsättningen skall vara att Sollentuna vid utgången av år 2015 skall vara en ledande kommun i miljöarbetet.
Gunnar Bergqvist

söndag 13 juni 2010

Ibland kan nog förbud vara bra!

Idag rapporterades det om att det är fem år sedan det blev rökfritt på krogen och restaurangen. Antalet krogpersonal som lider av kliande halsar, näsor och hosta har halverats. Antalet hjärtinfarkter har minskat med 15% mellan år 2004-2008. Effekten var nog delvis beroende på minskad rökning och minskad passiv rökning. Rökning är en av de få risker som vi utsätts för som det finns riktigt starka vetenskapliga belägg för dess skador på hälsan. Rökning utförs mest frivilligt på fritiden.

Det finns andra "fritidsrisker", gamla sorters båtfärger med bly eller västkustfärg med koppar. Färg som gladeligen syns på många båtar på östkusten. Sedan har vi allt annat som vi oroar oss för om det kan vara farligt; bekämpningsmedelsrester, E-nummer i mat, magnetiska fält m.m.

För den som röker finns det bara en sak att oroa sig för, lösningen är i teorin enkel: fimpa och du har förbättrat din hälsa betydligt. Allt det andra har liten betydelse.

För alla oss andra: stress och oro är också skadligt så njut av livet...så där... svenskt... och lagom.

fredag 11 juni 2010

Kundvagnar på drift

Josefin Silverfur har nu lagt ned ett förnämligt arbete för att tränga tillbaka kundvagnsanarkin. Jag vill nu komplettera det med ett eget vittnesmål. Må alla pigga men icke spontant självgående pensionärer läsa detta som en utmaning!

Jag retade mig länge på att de självgående pensionärerna är alltför få och att kundvagnar på drift är alltför många. Jag hade också lagt märke till att många kvinnor är motiverade att arbeta för Röda Korset men att många män har hämningar mot allt som inte är rejäla karlatag.

För åtskilliga år sedan kom jag på en lösning:
Röda Korset att fakturerar företag 110 kr för forsling av 1 kundvagn till butiken. Företaget betalar då avdragsgillt för en tjänst.
Jag drar vagnen till PrisXtra i Rotebro och lämnar faktura.
PrisXtra betalar Röda Korset.

Sedan dess har jag dragit åtskilliga vagnar till butiken och Röda Korset erhållit över 3000 kr. Butiken kan dessutom ringa mig om den får besked om en udda vagn på drift.

Jag har vänt mig med samma idé till Obs Stormarknad i Rotebro som 2002 blev Coop Forum och som nu krymts till Coop Extra.

Cheferna kommit och gått men ingen har hittills velat nappa på idén. De har hållit sig till en entreprenad. Den betyder att vagnar på särskilt attraktiva häckningsplatser, till exempel Rotebro station, blir hämtade efter att ha skräpat länge – men entreprenaden suger inte upp de udda vagnarna på drift, de som till slut vandaliseras eller hamnar i Edsåns eller Norrvikens vatten.

Ett Willy's finns nu även under Coop Extra i Rotebro och har där nr 08 44 39 40. Jag försöker även med det företaget och igen med Coop Extra när förhållandena stabiliserats i de väldiga lokalerna som en gång hyste Sveriges första stormarknad.

(Invigningen av den 1967 har jag för övrigt skildrat i novellen Observationer som publicerades förra året i Bokanjärernas antologi Trampa däck.)

I övrigt välkomna till min blogg! Där skildras en annan framstöt om transporter.

torsdag 10 juni 2010

Mycket om lite

Sista valnämndsammanträdet innan sommaren är avklarat. Vi fattade riktigt tunga beslut idag eller tja, vi bestämde i alla fall, efter en del diskuterande, i vilken ordning valsedlarna ska stå i kartongställen i val- och förtidsröstningslokalerna. Det ni! Det är verkligen synd att de våra i alliansen körde över oss i valnämnden igår när kommunfullmäktige inte hörsammade vår önskan om att få lite mer att göra för arvodet. Nog om detta dock och över till något nästan lika viktigt, nämligen kundvagnar.

En Sollentunabo frågade för en tid sedan vem som ansvarar för att se till att det inte står kundvagnar och dräller runt om i kommunen. När jag fick frågan blev jag helt ställd för visst hade jag emellanåt sett någon förrymd kundvagn, men hen fick det att låta som ett större problem än så. Det visade sig att jag levt i okunskap i min radhusbubbla. På Malmvägen och i Malmparken är snirklande ormlika rader av kundvagnar en del av stadsbilden. Något min selektiva syn förhindrat mig från att notera innan frågan kom upp. Nu däremot ser jag dem jämt när jag rör mig i västra Tureberg och jag förstår verkligen om folk retar sig på dem.

Jag frågade en annan bekant som bott på Malmvägen i flera år om detta kundvagnsfenomen. Hen bekräftade att det var många i området som drog hem sina inköpta varor i kundvagnarna hela vägen från butiken, men sa också att det faktiskt var ganska praktiskt att det alltid fanns kundvagnar att tillgå på Malmvägen. Hen visste nämligen att berätta att även bilburna Malmvägsbor nyttjade dem genom att lasta över t.ex. matkassar i och tog sedan med vagnen upp i hissen till lägenheten. Det må vara hur det vill med de praktiska sidorna, det är ändå inte bra att vagnarna står där de står. Dels är vagnarna missprydande i sig, men de blir inte snyggare av att de dessutom tenderar fyllas med skräp. Senast idag såg jag t.ex en vagn med en krossad TV i. Dessutom tillhör vagnarna självklart butikerna och det borde kunna ses som stöld att ta med dem utanför butiksområdet. Vissa handlare, dock känner jag inte till någon i Sollentuna, har löst problem av det här slaget genom att sätta fotboja på vagnarna, dvs ett elektroniskt lås på hjulen och en slinga i marken som gör att vagnen blir okörbar utanför butiksområdet. Gissningsvis är sådana lösningar för dyra för att få något genomslag och de flesta väljer att åka runt och samla in vagnar istället. Oavsett lösning läggs självklart kostnaderna på oss konsumenter och förfulningsprist får alla i området betala.

När jag uppmärksammar bortsprungna vagnar brukar jag ringa ägaren, men det är det tydligen inte så många andra som gör fick jag veta när jag ringt runt lite till butikerna närmast Malmvägen. ICA Kvantum uppger att de ändå samlar in sina vagnar från Malmvägen ca en gång i veckan och ICA Maxi har en person som gör en räd i området varannan vecka. Andra kunde inte redogöra för hur ofta de ger sig ut, men även de rycker ut och hämtar hem sina förlorade lamm om man bara gör sig besväret att tipsa dem. En förlorad kundvagn kostar dem nämligen inte bara badwill när den står och skräpar utan även mellan 800 och 1200 kronor att återanskaffa.

Så vad blir då kontentan? Är kundvagnarna något som ska belasta skattekollektivet genom att kommunen tar sig an dem? Jag tycker inte det. Jag delar dock gärna med mig av min självpåtagna uppgift att ringa kundvagnsägarna. Om fler klagar kanske butikerna skaffar fotbojor eller ännu hellre, gör ett bättre jobb med att upplysa sina kunder om att det faktiskt inte är ok att ta vagnen med hem och upp i hissen.

För den händelse att du vill hjälpa till har jag satt ihop en liten bra-att-ha-lista med telefonnummer. Som bonus slängde jag in FTI. Det numret ska du ringa om du retar dig på återvinningsstationer i behov av tömning eller städning. För även till detta behövs fler frivilliga.

Nej, nu har jag viktigare saker än valsedelar och kundvagnar att ta hand om. Vi hörs!

Stens ICA Sollentuna Centrum (Ja, ja ICA Kvantum vill de visst kallas): 08-594 707 00
ICA Maxi Häggvik: 08-562 568 00
COOP Konsum Bygdevägen: 08-96 52 96
COOP Forum Häggvik: 08-503 157 00
City Gross Häggvik: 08-623 76 60
Willys Häggvik: 08-623 45 40
FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen): 0200-88 03 11

måndag 7 juni 2010

Grattis sommarjobbsökande ungdomar

Av 600 sommarjobbssökande till kommunen så fick bara 100 arbete. Kommunstyrelsen har bestämt att övriga 500 ska få full ersättning för sommarjobb hos annan arbetsgivare. Lite villkor finns, men kortfattat får ungdomarna 90 timmars arbete á 67-87 kr/timme i lön.

Jag tycker personligen att erbjudandet är för generöst av ett par anledningar:
  • Kommunungdomar som inte sökte jobben ingår visst inte (anledningarna att de inte sökte är nog många).
  • 100% löneersättning är för gynnsamt, även om arbetsgivare har viss utbildningskostnad.
  • Om det är arbetsgivaren vi skänker arbetskraft till så är skattepengarna kanske inte jättebra placerade.
  • Riskerar signalen till ungdomarna bli att bidrag är förutsättning för jobb?
Jag hoppas ändå att få arbetsgivare kommer utnyttja gratis arbetskraft. Många kommer nog possitivt erbjuda plats som tanken är. I något fall kommer vi se de som inte är med i regelverket bli utputtad av en som är det.

Nästa år lär fler ungdomar söka så det lär bli läge att ändra reglerna tills dess för att kostnaden och orättvisan inte ska skena.

Jag hoppas ni ungdomar som utnyttjar det ser till att skaffa er precis det sommarjobbet ni är sugna på. Bättre möjlighet lär ni inte få.

Ta inte närmsta arbetsgivare - ta den bäste!

Trevlig sommar!

söndag 6 juni 2010

Tidiga betyg var bra för barn till föräldrar som inte har högskoleutbildning

I veckan kom det en rapport som visar att de som förlorade på att betygen på låg och mellanstadiet togs bort i Sverige var alla utom söner till högskoleutbildade föräldrar. Betygsfrihet gynnar alltså absolut inte de svagare grupperna!

Utvecklingssamtal och kvartsamtal i all ära, de behövs och är viktiga, men det kan vara lättare både att ge och att ta emot information om den ges skriftligt. Betyg, nationella prov och diagnoser är medel och inte mål. Målet är kunskapsförvärvande. Medlen är till som morot men framförallt är det till för att upptäcka luckor och brister, i tid. Första steget till att rätta till situationen är ju att bli medveten om den. I den nya skollagen finns det därför krav på att alla som inte får ett godkänt betyg ska ha en åtgärdsplan och den åtgärdsplanen kan överklagas.

Nu hoppas vi att man kan lyckas med att göra ett system där man vänder effekten för alla flickor och pojkarna med lågutbildade föräldrar helst utan att få någon negativ effekt på pojkar med högskoleutbildade föräldrar. Det finns många förändringar sedan 70-talet, en av dem är att pojkar nu har så mycket sämre skolresultat....

onsdag 2 juni 2010

Betyg från årskurs 1 hjälpte min bror och mig

För mig är det förunderligt att det tidiga betyg väcker motstånd.

Hur skulle det ha gått för min vilde lillebror om han inte fått C i Uppförande så länge han busade? Nu kunde varken han eller våra föräldrar leva i någon illusion om att hans uppträdande inte dög. Likt Emil i Lönneberga blev min lillebror ordförande i sin kommun. Den notoriske normbrytaren som barn blev som mogen man medlem av polisstyrelsen i Stockholm.

Vad mig beträffar citerar jag det här ur min bok Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken som nu är under utgivning:

'' ...

De första skolåren blir påfrestande för mig, för de mina och för Fröken som hette fru Rimbert. Som ständigt nyfiken kommer jag ofta för sent. Jag har mycket svårt att lära något alls om jag inte förstår det helt och har lika svårt att lära mig något utantill. Det värsta är emellertid att jag inte skriver bokstäverna och siffrorna i rätt ordning. I flera år får jag därför Bc i alla ämnen med skriftliga prov.

Vid den tiden riskerade barn med mina avvikelser att stämplas som dumma. Jag hade emellertid hunnit sätta mig i respekt genom mitt tal. På den tiden var tilltalandet av okända eller människor utanför den inre kretsen en svår konst. ...

Jag hade tidigt lagt märke till detta spel mellan de vuxna och gett mig in i det. Innan skolan började, hade jag gjort sensation genom att Ni-a vuxna korrekt, alltså efter att ha uttalat rätt titel. Därmed ansågs jag vara intelligent och blev förklarad ”ordblind” i stället för att stämplas som dum.

Vid den tiden erkände lärarna att avvikelsen ”ordblindhet” fanns hos en del barn. De erkände också att de själva inte kunde göra något åt saken. Beskedet som Mamma fick var detta:
Den här gossen klarar vi inte i skolan. Han måste gnuggas hemma!

Träning genom envis upprepning var den enda metod mot ordblindhet som var känd, och den träningen klarade inte Fröken ovanpå uppgiften att undervisa alla de vanliga barnen.
Detta var ännu långt innan den mentala epidemi började sprida sig i skolorna som lockade många lärare tro att avvikelsen inte finns och att inget barn får ”pekas ut”.

För åtskilliga lärare som ville vara snälla blev det en självklarhet att barn mognar olika snabbt – och att det är viktigt att ”inte göra väsen av” att en elev halkade efter. Många pojkar som inte kunde läsa och skriva släpptes upp genom skolan och blev överrepresenterade i våra fängelser. Jag tilldelades mina Bc och tog dem som en signal att kämpa på.


... ''

Inte heller jag tilläts att leva i någon illusion om vad jag lärde mig och inte lärde mig. Jag fick C i Ordning tills jag lärde mig att komma i tid. Jag hade stor nytta av att få betyg från årskurs 1.

De som kämpar mot betyg är nog säkra på att de själva klarar att bedöma sina barns läge och utveckling. Kanske de klarar det - men alla föräldrar gör det inte!

Nästa viktiga skolreform: skolplikt för föräldrar. Jag har nu under min egen skoltid, under mina barns och under mina barnbarns alltid fått höra detta: De föräldrar som mest behöver komma till föräldramötena kommer inte. Så ge alla blyga och svaga föräldrar stödet att komma!

Det var ett gigantiskt misstag att skapa en skola som tvingar hela årskullen att i alla åldrar umgås bara med jämnåriga. Ett steg till förbättring är att åtminstone få med deras föräldrar.

Barbro Westerholm en god representant för det glömda Sverige

Barbro Westerholm har i årtionden kämpat mot all form av diskriminering. Hon har engagerat sig för människor med funktionshinder och människor med sällsynta diagnoser. Som nybliven generaldirektör för Socialstyrelsen i slutet av 1970-talet såg hon till att sjukdomsbegreppet kring homosexualitet försvann för gott. I valet till riksdagen 2010 har hon fokus på de äldres rättigheter. Hon säger: "Som äldre ska du själv få bestämma vem som kliver över tröskeln för att hjälpa till". Men även barnens väl och ve engagerar Barbro Westerholm. Hon menar att "det är bra med tidiga betyg så att man tidigt upptäcker vad barnen behöver hjälp med". Det är en synpunkt som jag delar. Jag tycker att Folkpartiet ska vara tydligare med att målet med tidig betygssättning ska vara att fånga barn med särskilda behov (till exempel dyslexi eller en bokstavsdiagnos) och se till att all tillgänglig kunskap som finns idag används för att hjälpa dessa barn att nå kunskapsmålen i skolan.

Barbro Westerholm finns i toppen på Folkpartiets Riksdagslista för Stockholms stad 2010. Läs om Barbro på Folkpartiets webbplats www.folkpartiet.se
Ni som bor i huvudstaden kan kryssa Barbro - hon behövs verkligen i Riksdagen. Vi som bor länet väljer förstås länets FP-riksdagslista.

tisdag 1 juni 2010

Besök av Barbro Westerholm

Igår var vår riksdagsledamot Barbro Westerholm på besök i Sollentuna. Ca 35 personer kom till Satelliten för att höra henne tala om äldrepolitik, bland annat om parboendegaranti och satsning på anhörigvårdare.

Vår ordförande Anna-Lena Johansson hälsar välkommen





Lennart Gabrielsson, kommunalråd, överlämnar en blomma som tack.