måndag 27 december 2010

Midvintersyn och landskapsvård


Välkomna till min blogg! Den 22 december hälsade jag Julen med en syn som väcker tankar. Den 26 december sände jag framtidshopp i form av en fårahjord. Herdarna som Lukas berättade om smet tydligen på Julnatten från sin. Jag har åtminstone adopterat ett får och kungjorde det på Annandagen. I hopp om att vara i takt med tiden framför jag dessa julbudskap med stor ödmjukhet.

Hopp om Rudbecks musikklasser

Rudbecks populära program med naturvetenskap/samhällsvetenskap och musik kan förhoppningsvis räddas!

Nu har det öppnat sig en möjlighet att inriktningen med naturvetenskap/samhällsvetenskap och musik som finns på Rudbeck kan fortsätta, och inte läggas ned. Regeringen har nämligen nyligen öppnat för en möjlighet att tillåta sådana inriktningar, efter särskild prövning, när den stora gymnasiereformen nu ska genomföras till hösten.

Tidigare besked har varit att denna variant inte skulle kunna göras när den nya gymnasieskolan nu införs (men att alla som går på varianten ska få slutföra sin utbildning). Nu undersöker Rudbecksskolans ledning förutsättningarna för Rudbeck ska kunna tillhandahålla musikklass med naturvetenskaplig respektive samhällsvetenskaplig inriktning inom ramen för den nya gymnasieskolan.

Jag hoppas för egen del att Rudbeck kommer fram till att sådana förutsättningar föreligger och att man därmed gör en ansökan till regeringen, och att regeringen i sin tur inser att detta är en eftertraktad utbildning som håller hög kvalitet och visar på goda resultat, och alltså ger sitt tillstånd.

Anders Morin (FP), tillträdande ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sollentuna

söndag 26 december 2010

Förda bakom ljuset?

Just nu råder det lugn och julefrid både i stugorna och på nyhetsredaktionerna. På sociala media som facebook sprids dock en nyhet trots att andra media, med ett enda undantag, Nyheter24, ännu inte valt att slösa ett ord om den. Det handlar om två fotofobiska dokument som legat trygga i mörkret tills Wikileaks gav Rick Falkvinge en chans att ta del av dem. Han har gjort sin tolkning av innehållet och den svenska journalistkårens hantering av dem. Även om jag normalt inte skulle länka till karlns blogg gör jag det den här gången. Anledningen är enkel, det har gått ett dygn och normalt borde någon representant för traditionella media ha gjort en ansats för att dementera, bekräfta eller i alla fall kommentera ett påstående av den här magnituden, men så har inte skett. Jag och många med mig vill verkligen veta om det finns en sanning i det som framkommer i dokumenten och bara om ljuset riktas mot dem på allvar kan vi tids nog få veta om vi blivit förda bakom ljuset på det sätt som Falkvinge påstår. Jag försöker helt enkelt med mitt blogginlägg semaforerar till gammelmedia att det här är något jag vill veta mer om. Så snälla journalistkåren, när ni kommer tillbaka från julledigheten kan ni väl ta med er några stearinljus och kasta lite ljus över saken?

onsdag 22 december 2010

En midvintersyn och genusglasögon


Det här fotot är inte manipulerat. Denna syn möter både oss och kameran på vår balkong när vi riktar blicken rakt mot norr. Detta händer en stund mellan 10 och 11 under midvinterns kortaste dagar.

Den synen får mig att tänka på en uppmaning jag läste i början av året. Den fanns i inlägg, publicerade i tidningen Nu, och var riktad till personer som inte anser det vara liberalt att inskränka föräldrars frihet för att uppnå jämställdhet. Uppmaningen:
Sätt på genusglasögon så syns könsmaktordningen tydligt!

Vi uppmanades alltså bära sådana glasögon hela tiden. Jag blev nyfiken och började leta efter könsmaktordningens innebörd och ursprung. Det jag fann var att ordet är en signal om vilja att förändra men försvagar individens vilja att ta ansvar. Individen är ju ett offer för könsmaktordningen. Inte underligt att S-regeringen utsåg just denna ordning till "utgångspunkt" för sin jämställdhetspolitik.

Det gladde mig därför när jag förstod att Nyamko Sabuni som jämställdhetsminister strök den utgångspunkten. Nyckelmeningen i alliansregeringens grund för jämställdhetspolitiken ger åter individen ansvar och lyder:
Varje individ, kvinna som man, ska ha möjlighet
att utveckla sin begåvning inom just de områden där man har
de bästa förutsättningarna oavsett kön.

Må alla som frestas att bära genusglasögon – eller andra glasögon som styr deras verklighetssyn – nöja sig med att göra det bara en timme under vintersolståndet!

God Jul och ett Lyckosamt 2011!

tisdag 21 december 2010

Reflektion av terrordådet i Stockholm

En dryg vecka har gått sedan terrorförsöket i centrala Stockholm. Dags för ett par reflektioner.

Jag är faktiskt glad över att det är möjligt att göra ett sånt dåd han planerade. Alternativet kräver ett övervakningssamhälle utan dess like och utan något teoretiskt skydd ändå. Om frihet är farligt så är alternativet fängelse.

Fler kameror är bra. De ökar tryggheten och försvårar brott av de som inte har tanke att lämna jordelivet i samband med dådet. Jag är alltså medveten att det inte hjälper i det här fallet.

Fler kameror hotar integriteten. Att se bilder från händelsen publiceras stillar min nyfikenhet, men tillför antagligen inte så mycket. Bilder från trygghetskameror ska vara polisens ägendom och ska inte visas offentligt som nu har gjorts.

För övrigt saknar jag ord över att någon gör våldsdåd i andras namn, och dessutom i namn för en Person (som om Han fanns) borde kunna föra sin egen talan....

torsdag 16 december 2010

BERÖM FÖR JULKORT


Kommunikation har varit min uppgift i flera skeden av mitt liv. Det har gjort mig till en kritisk iakttagare. När inbjudan kom att dela ut FP-julkort, vaknade den kritiska blicken och en viss misstänksamhet. När jag väl fått mina kort för att dela ut i Rotsunda gård, synar jag kortet kritiskt. Tjänar detta verkligen FP och liberalismen?

Första sidan: Simulerande genom den ovanliga julgranen och friheten från missionerade attityd. Jag gör sedan som man ofta gör, vänder på det vikta kortet och ser vad som står på baksidan:

Inbjudande, inte påträngande. Erbjuder kontaktvägar. Kunde inte ha varit bättre. Dags att se mittuppslaget. Där möter till vänster:


Härligt! Det misstag massor med organisationer gör, även partier, är att underteckna med ett kollektiv. Avsändaren skall alltid vara en levande människa, gärna två, och läsaren måste få veta hur avsändaren/avsändarna nås.

Vänder blicken till höger och ser detta, en presentation av vad FP vill. Ingen polemik, i stället en inbjudan att komma med synpunkter.


Detta julkort delar jag ut med glatt hjärta. Det är ett mästerverk! Vilka bör hyllas? En och samma person kan ju inte gärna har skrivit, illustrerat och layoutat detta. Dessutom har utdelningen organiserats föredömligt. Kortet ger julstämning, nu är det bara att dela ut det.

onsdag 15 december 2010

Skola "för alla" fungerar inte för alla


Mitt i Sollentuna 14 december visar denna bild på
fyra förväntansfulla flickor. Bilden finns i övre halvan av en helsidesannons. Barn- och utbildningskontoret uppmanar till val av skola och listar på undre halvan alla kommunala skolor.

Barn- och utbildningskontoret har, förmodligen omedvetet, genom sitt val av motiv pekat på ett dilemma med den moderna skolan: den är inte jämställd för pojkar och flickor.

Nu menar jag inte jämställd enligt den destruktiva definitionen lika procenttal. Jag menar jämställd enligt den gamla definitionen, den som numera kallas den kvalitativa och som innebär lika villkor efter vars och ens förutsättningar.

Arbetet på min bok Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken (Seveus 2010) kom att flera gånger väcka vemod hos mig, till och med sorg. Jag insåg att viktiga reformer genomförts utan att grundas på beprövad erfarenhet eller på nya vetenskapliga rön. Den enda grunden var innerligt goda syften och förhoppningar.

Den största reformen, störst därför att den rör människans hela uppväxt, har gällt skolan. När jag tog studenten 1946 hade jag sällskap av bara ett par procent av min årskull. Den stora majoriteten hade lämnat skolan efter årskurs 7 och sedan gått ut i livet för att möta vuxna föredömen i olika åldrar. Långt fler än studenterna var de som gått yrkesskolor och liknande.

Vid den tiden fanns därmed flera olika modeller för livsloppet att studera för dem som ville skapa en bättre uppväxt. De kunde ha studerat om det var bra för de privilegierade studenterna att gå igenom folkskola, realskola, gymnasium, högskola i en följd, alltså utan att växla mellan arbete och studier. De kunde till exempel ha studerat hur bra modellen folkskola, arbete , yrkesskola, arbete, kompletterande studier var.

De kunde ha ställt frågan vad det var som gjorde att det gamla utbildningssystemet åstadkom så god motivation för de flesta, en motivation som hjälpte Sverige till världsrekord i tillväxt.

Nej, aningslöst valdes bara en modell för livsloppet: den privilegierade borgerlige mannens, modellen som innebar studier hela uppväxten och sedan arbete.

Därmed blev resultatet att alla i en årskull under hela sin uppväxt går i skolan, alltså bara umgås med jämnåriga. De går då miste om den kontakt med alla åldrar som större delen av årskullen fick förr. Denna reform var grundad varken på beprövad erfarenhet eller på nya forskningsrön.

Dessutom gjordes ett tillägg: samundervisning i alla stadier. Det stämde inte med beprövad erfarenhet då, det stämmer inte alls med forskningens rön. Forskningen har sedan länge allt tydligare visat att flickor och pojkar i genomsnitt utvecklas i mycket olika takt.

Flickor är överlag tidigare och flera år tidigare i fråga om den viktiga utvecklingen av språklig kompetens. Färdigheter där pojkar gör sig bäst gällande utvecklas långt senare hos dem. Resultatet har blivit allt tydligare för varje årtionde som gått. Den skola som byggts upp i så goda syften har inte blivit en skola "för alla".

Allt fler pojkar
får allt sämre resultat och misslyckas med att genomföra studierna. De uppträder störande. Numera brinner 500 skolor om året i Sverige, i allmänhet genom anlagd brand. I praktiskt taget alla fall där det gått att få någon kunskap om förövarna har det visat sig att de är elever eller före detta elever av manligt kön.

Den skola vi har skapat i så goda syften kräver elever av en sort som är vanligare bland flickor än bland pojkar och som är direkt olämplig för elever av den sort som i min barndom kallades "vilda pojkar". Sådana "tämjdes" inte i skolan utan genom att lämna skolan och möta förebilder i alla åldrar.

Detta fungerade ännu så sent som i min generation. Min vilde lillebror, en gängpojke, började arbeta 1936 då han gick i årskurs 7 och gjorde så småningom en bättre karriär än de flesta akademiker. Idag tvingas sådana pojkar stanna kvar i skolan. De blir fall för psykologer, terapeuter och läkemedelsproducenter.

Flickorna klarar sig i genomsnitt bättre i skolan och därmed i högskolan och därmed år från år allt bättre på de kvalificerade kvalificerade befattningarnas arbetsmarknad. I New York och London har det visat sig att unga kvinnor är bättre utbildade än unga män och har genomsnittligt högre lön.

Barn- och ungdomskontorets val av foto, fyra förväntansfulla flickor, illustrerar alltså situationen i skolan alldeles utmärkt!

Jag har skrivit detta i förhoppningen av Folkpartiet inte skall nöja sig göra en valanalys med mandatperioden som tidsperspektiv utan satsa på en genomgripande framtidsanalys med livstiden som tidsperspektiv och livsloppet som bedömningsgrund.






fredag 10 december 2010

Fredspris och diktatur

Vi behöver mer sunt förnuft i riksdag och regering.

Folket måste komma till tals och folk som lever i verkligheten måste få vara med och ta viktiga beslut.

Jag lever i verkligheten och har bra åsikter. Sådana som jag skulle passa i riksdagen.

Det är viktigt att de i riksdagen har intresse och är drivande. Jag skulle kunna ta på mig att leda den här gruppen människor som tycker, tänker och beslutar som folket vill.

Det är nog bäst att min grupp leder regeringen. Då får folket riktig makt över vårt land.

Att följa folkets åsikter är viktigt i riksdag. De som inte tycker som folket borde inte få sitta där.

Jag tror att de som inte håller med folkets åsikter inte riktigt förstår att de har fel. Vi bör hjälpa dem och skapar lite kvällskurser åt dem som de kan gå i.

Fast det finns alltid kvar de som inte riktigt förstår sitt bästa. Det är otryggt att de ska få gå omkring i vårt samhälle och arbetsplatser. Vi skapar även dagskurser för att hjälpa dem.

Intensivkurser är nog ännu bättre. Vi kan skapa internatkurser ute i landet. Man behöver bara gå kursen tills man är klar. Folkets åsikter är så självklara att de borde gå fort för de flesta.

Om någon behöver längre utbildning för att förstå sånt enkelt som sunt förnuft så är det rimligt om de efter ett tag får utföra något arbete för sitt uppehälle.

Eftersom riksdagen är så överrens numera så kan vi avskaffa den och låta ledamöterna göra riktigt arbete istället.

Om någon nu inte håller med om det kloka i dessa beslut så låter vi personen gå någon av de kurser i omvändelse vi skapat. Det är klart vi tål kritik, men det finns ju inget att kritisera - den som kritiserar har ju fel.

Vårt samhälle blir bättre om vi slipper kritiker. Det är alla medborgares skyldighet att rapportera om bekanta, grannar eller närstående är behov av en kortare eller längre kurs. Polisen kan nog vara behjälplig.

Självklart ska kritiker inte tillåtas arbeta bland sunt folk.

Medborgare som vill flytta utomlands förstår inte sitt bästa. Bara att åka utomlands är suspekt och kan förbjudas.

Närstående till kritiker bör vi vara försiktiga med. Bäst att behandla dem som kritiker för allas bästa.

Vilket bra land vi nu kommer ha. Jag som statsminister, omgiven av ministrar som tycker och tänker som jag. Jag följer det sunda förnuftet övriga folket har. Hur mer perfekt kan det bli?

Som kronan på verket så bör vi göra oss av med vårt lands gamla namn. Nu har vi ett land skapat av mig - Kjell - och de med bättre vetande.

Vi döper om landet till Kjellvetet.

<(slut på ironi)>

Detta skrivet med anledning av att Kina visar sitt diktatoriska ansikte och inte tillåter någon närstående Liu Ziabo att idag ta emot fredspriset.

Tillförsikt

Jag var på Folkpartiets länsförbundsmöte idag. Trodde det skulle bli urtrist, som förra gången, men så fick vi, på ett föredömligt vis, länets valanalys presenterad för oss av Malin Danielsson, ordförande i Stockholms läns valanalysgrupp. Det var som om hon elchockade igång min allt mer avtrubbade, uppgivna och frusna liberala själ. Till skillnad från den valanalys som presenterades av riks för en tid sedan låg slutsatserna här mycket mer i linje med mina egna. Det var som om rapporten gav hoppets flackande låga både välbehövligt bränsle och skydd undan det isande kravliberala korsdrag som vi öppnat vårt parti för och som redan brännt ner eller släckt för många liberala ljus.

Hade det inte varit för att även denna valanalyspresentation råkade sammanfalla med ett ledsamt FP-avhopp, Mikael Trolins denna gång, hade jag nog sagt att jag från och med idag åter ser på partiets framtid med tillförsikt.

Tillförsikt, det är ett vackert ord det. Jag hoppas jag får anledning att både känna och använda det oftare framöver.

torsdag 9 december 2010

Hund begraven i "Lathund för jämställdhet" ?


Jag har börjat läsa och detaljstudera den här Lathunden på bara drygt 10 x 14 cm och berättar på min blogg om hur man den. Jag berättar också om ett första resultat av min läsning:

Statistiken visar tydligt att kvinnor och män i genomsnitt väljer mycket olika trots den frihet att välja som funnits länge och trots alla ansträngningar att få kvinnor att välja "manliga" områden och tvärtom.

Välkomna till min blogg !

Under nästa läsning kommer jag att leta efter om Lathunden har någon hund begraven.