måndag 5 december 2011

Omskärelse ingen enkel fråga

Kommentarer till mitt förra inlägg är värda att begrunda.

Ola Byström säger att omskärelse görs "utifrån ett förlegat religiöst regelverk".

 Det håller jag med om. Inte desto mindre finns religionsfrihet bland de mänskliga rättigheterna. Därmed måste vi erkänna att det finns en kollision mellan två sådana rättigheter.

För Ola tycks emellertid saken vara enkel: "Det är skrämmande vilken underlåtenhet en del Folkpartister visar i den här frågan. Självklart ska de här vidriga övergreppen kriminaliseras och gärningsmännen ska straffas." Signaturen "gnabb" spinner på samma tema: "

Detta är ett oerhört enkelt problem att lösa."

Visst, jag vill också få till stånd ett sådant förbud, men absolut inte förrän man har tänkt igenom alla konsekvenser och alternativ. Två konsekvenser i det här fallet kan med stor sannolikhet förutses av ett snabbt genomfört beslut att förbjuda omskärelse.

Den första konsekvensen: omskärelsen blir viktigare för judar och muslimer. Den som studerar judarnas historia ser att deras inträde i och berikande av "värdnationernas" kultur har gått som bäst när de och deras religiösa övergrepp inte varit förföljda eller diskriminerade. När de förföljts eller känt sig trängda, vilket de sorgligt nog haft anledning till, har de slutit sig kring sitt religiösa regelverk. Det finns ingen anledning tro att muslimer skulle reagera annorlunda.

Den andra konsekvensen: risken för kriminell omskärelse. Den risken är lätt att förstå för alla som varit med om tiden då aborter var förbjudna. Då blomstrade en omfattande och ofta mycket ohygienisk och hälsovådlig abortverksamhet precis som det gör i dagens Irland. Då reste kvinnor som kunde uppbåda pengarna till andra länder för att få denna abort precis som irländskorna gör idag.

Förbudet mot omskärelse bör, precis som förbudet mot barnaga, föregås av en väl tilltagen tid för opinionsutveckling och för ett samspel om den saken med reforminställda judar och muslimer.

Att uppfatta den här saken som enkel uppfattar jag som ett försök att slippa tänka efter före. Att kasta beskyllningen "underlåtenhet" på Folkpartister som vill tänka efter före uppfattar jag som bevis på oförmåga att förstå den politiska processen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Om vi nu tillåter att föräldrar omskär sina barn av religiösa skäl och det sedan visar sig att den lille gossen, i religionsfrihetens namn, växer upp och väljer en annan religion än föräldrarna. Han kanske tom, återigen i religionsfrihetens namn, väljer att vara ickereligiös.

Vad ska man som förälder göra då?

Säga förlåt?

Lite svårt att få det ogjort.

Låt människor få avgöra själva, det är allt jag begär. Låt ungarna få ha sina könsorgan i fred.

Anonym sa...

Glömde underteckna förgående inlägg. Ska vara Ola Byström som står som författare.