söndag 22 januari 2012

Datorer i skolan är bra

Ewa Hellström-Boström (Sollentunapartiet) frågar i Vi i Sollentuna (2012-01-13) ifall vi i Sollentuna gör rätt när alla elever får tillgång till varsin bärbar dator. Det enkla svaret är "ja".

Hennes undran ska även ses i ljuset att Sollentunapartiet nyligen i Barn- och Ungdomsnämnden velat avslå beslut som rör datorer i skolan.

Den som idag arbetar i ett yrke som på 80-talet krävde dokumentation och letande av information i pärmar vet hur datorer revolutionerat arbetssätten. Det är naivt om man tror att datorer inte kan ha lika stor påverkan på skolarbetet som det haft i arbetslivet. Man får inte glömma att datorernas uppgift är en blandning av lära mer, rätt och djupare i sin egen takt.

Vi är övertygade att datorer i lärandet kommer kunna frigöra tid så att det räcker till Ewas önskan om en extra idrottstimme. Detta förklaras bättre av Khan Academy ( http://www.youtube.com/user/khanacademy ).

Folkpartiet är framåtsträvande och är för att datorer ska vara en del av elevernas arbetsredskap.


Kjell Ericson (FP)
Carina Knorpp (FP)
Magnus Blixt (FP)

måndag 16 januari 2012

Viktiga delar folkpartihistoria


Det har på sistone varit många intressanta inlägg på den här bloggen, och jag försöker återkomma till dem. Nu önskar jag er i stället välkomna till min egen blogg. Där har jag nämligen recenserat Per Ahlmarks memoarer.

Per har åstadkommit en tjock bok, späckad med fakta och omdömen om nyckelpersoner. Den är samtidigt lättläst och ofta rolig. Läs min recension så får ni veta mer!

Inlägget innan är min recension av teaterpjäsen SCUM Manifest som väckt rabalder och kanske just därför går för fulla hus.

Hur blir man Svensk?

Läser dagens tidning och finner en formulering jag tänker bära med mig:


Hur kan vi ens tillåta ett uttryck som "tredje generationens invandrare"? När slutar man vara invandrare då? När blir man Svensk? Min släkt har jag förstått invandrade till landet med Vallonerna någon gång på 1600-talet, är jag då "tionde generationens invandrare"?
Möjligtvis kan man använda första generationens invandrare som etikett för de som de facto faktiskt bytt hemland. En sådan enkel sak som att byta namn på "Svenska för invandrare" till "Svenska för nybörjare" tror jag kan vara en nog så viktig signal.

Medborgarskap för mig betyder att man är Svensk. Punkt. Allt annat riskerar att på alla de sätt bli stigmatiserande. Jag delar Martin Luther Kings dröm att alla en dag inte kommer att bedömas efter färgen på deras hud utan på innehållet i deras karaktär (fri översättning ur minnet). Jag hoppas Ullenhags utredning lyckas i sin ambition att bli till ett incitament för att främja integrationen – utifrån såväl rättigheter som skyldigheter för individer.


söndag 15 januari 2012

Kahn Academy tillhör framtiden

Har ni inte besökt ted.com (Ideas Worth Spreading) så gör det (eller se de textade avsnitt som ibland går på Kunskapskanalen).

Du kanske inte känner till Kahn Academy. Isåfall är det värt 20 minuter att lyssna på hans presentation på Youtube ( http://www.youtube.com/user/khanacademy ).

Allt nytt häftigt behöver inte vara framtiden - men för mig borde Kahns ideer finnas med i undervisningspedagogiken i framtiden.

Själv gjorde jag hans kurs i "Exponents 1" och "Exponents 2" för att inte bara uppmana andra att prova. Del ett gick strålande. I del 2 gjorde jag flera irriterande slarvfel så att jag halkade ner i fick nästan börja om.

Att det är på engelska blir en nackdel för svenska elever. Jag hoppas Björklund kan peka på någon att utöka Kahn Academy med svenska delar.

En väldigt väldigt stor fördel är att denna undervisning är fri på nätet. Kan vi bygga vägar för miljarder som kreti och pleti kan köra runt på så borde ett statligt Undervisningsverk kunna göra detsamma med kunskap.

Ni som funderar på vad datorn kan tillföra i skolan har i Kahn Academy en del av mitt svar.

torsdag 12 januari 2012

-Jag tycker som S, MP och V. Sorgligt.

"Kravet på tvångssterilisering vid könsbyte blir kvar, trots att det finns en bred majoritet i riksdagen för att det ska slopas. Kristdemokraterna har fått med sig övriga borgerliga partier på att frågan är juridiskt komplicerad och behöver utredas vidare." (DN.se)

På Svt text-tv läser jag: "S, MP och V tycker det är sorgligt att KD lyckades blockera ett förslag som det finns en riksdagsmajoritet för."

Jag inte annat än hålla med S, MP och V om att det är sorgligt.
Nåja, KD åker nog ut ur Riksdagen i nästa val. Jag kommer inte att sörja iaf.

/Nicolaus Anderbom

måndag 9 januari 2012

Jag måste bara få gratulera....

....Jonas Sjöstedt till en bra start som ny partiledare för Vänsterpartiet. I en intervju med Västerbottensnytt förklarar att han anser det vara ett straff att bo i Stockholm - och nu blir jag väldigt nyfiken hur resten av Vänsterpartiets straffskala ser ut... jag väntar med spänning på hur Vänsterpartiet vill att Folkpartister ska bestraffas. Kanske ska vi förvisas till Umeå? (För övrigt gillar jag Umeå. Min far och bror bor där.)

I Sverige bor nästan 9,5 miljoner människor. I Stockholms län lite drygt 2 miljoner och i Stockholms kommun ca 850000 människor. (Källa SCB.se) 330000 människor står i kö bara i Stockholms stads bostadsförmedling. 330000 är ganska exakt Umeå multiplicerat med två. Om det bara fanns bostäder så skulle invånarantalet kunna öka stort och snabbt. Varför vill över 20% (troligen närmare 25% om det bara var möjligt) av Sveriges befolkning bo i Stockholms län när det är så hemskt här?

7,4% röstade på Vänsterpartiet (39565 personer) i Stockholms kommun i riksdagsvalet 2010 och 17034 i Västerbottens län eller 8399 i Umeå kommun. Stockholms kommun är Sveriges till ytan 252'a största kommun med sina 209 kvadratkilometer mot Umeå som är den 39'e största kommunen med en yta på 2415 kvadratkilometer. I Stockholm finns det alltså 189 vänsterpartister per kvadratkilometer och i Umeå endast ca 3,5 vänsterpartister per kvadratkilometer. Chansen (eller risken som jag hellre vill kalla det) att springa på en Vänsterpartist i Stockholm är alltså 54 ggr större i Stockholm än i Umeå! Jonas Sjöstedt borde älska att bo i Stockholm!

/Nicolaus Anderbom

onsdag 4 januari 2012

Extrapris på läsk hos oss medan fransmännen inför extraskatt

Fransoserna lägger extraskatt på läsken och hoppas att befolkningen ska minska sitt sockerintag. Jag är ingen påivrare av högre skatter men noterar att något behöver göras. Vi äter fel saker, vi äter för mycket trots att affärerna har mat som är bra. Med tanke på vad jag skrev häromdagen - att mjölk ibland kostar mindre än läsk - kunde jag inte gå förbi den reklampratare utanför en av Sollentunas största livsmedelsbutiker - som hade följande budskap, utan att ta ett foto: 5 kr för 1,5 liter läsk.

1 liter mjölk kostar omkring 8 kr och det är det är sällan extrapris på mjölken!

Även jag inser att livsmedelsbutiker behöver sälja för att gå med vinst men detta exempel är nästan ett hån mot de folkhälsoproblem vi har idag och visst bör även handeln ta delar av ansvaret för att sälja bra mat till bra pris och inte främja de som vi vet är skadliga.

Det görs även ibland, det vet jag, men det är ofta extrapris på mat som läsk, chips och godis.

Jag vill tro att varje människa är klok nog att inse vad hon mår bra av men frågan är om det inte behövs styrmedel ändå. Men också en attitydförändring. Ett kg äpple för omkring 25 kr är rätt mycket kan man tycka. Men det är samtidigt lika mycket som en påse chips.

Och nästan 50 procent av Sveriges befolkning har övervikt...

Om du vill förkovra dig mer i mat, hälsa och politik är du välkommen till bloggen Sitell&Frisk.

Jag vill kunna välja att bidra till forskning

Datainspektionen utför ofta ett viktigt värv i att skydda den personliga integriteten. Men jag kan inte annat än hålla med de som tycker att man i frågan om Lifegene-projektet ändå klivit fel.

Som jag förstår det bygger hela projektet på att jag aktivt och medvetet går in i projektet, med förutsättningen att de prover jag - frivilligt - donerar kommer att användas för framtida, ännu ej preciserad, forskning. Jag kan närsomhelst stryka eller upphäva mitt deltagande och proverna kommer inte att kunna identifieras tillbaks till mig för andra än för forskarna.

Jag vill själv bestämma detta - såväl att delta som att inte delta. Är det orimligt? Jag vet inte om det är lagstiftningen eller DI:s tolkning av densamma som behöver ändras, men ändring behöver hursomhelst komma till. Tänker jag.