torsdag 30 maj 2013

Jämställdhetsminister på besök, jämställdhetsman på seminarium



Den 27 maj berättade Anna-Lena Johansson om Maria Arnholms besök här, och det med tonvikt på genusarbete i Vaxnora kommunala förskola. Den 27 maj var även jag i berättartagen men höll mig då bara till min egen blogg.  

Jag berättade om ett seminarium som ägnades den stora Kvinnomaktsutredningen 1999. Vad har hänt på de 15 år som gått? Seminariet var intressant och väckte många tankar. Välkommen till min blogg

Med intrycken från det seminariet i minnet får jag lust att kommentera en del av det Anna-Lena skriver.

… genusarbete med tydliga styrdokument som personalen har att följa i arbetet 
Mer tid för pappersarbete, alltså! Lärare får allt mindre tid för kontakten med eleverna.

… utgår från läroplanens grundläggande värden
Främjandet av jämställdhet har funnits i skolans läroplan ända sedan 1962. 

Det tydligaste resultatet: att  antalet pojkarna som misslyckas hela tiden ökar. Trots sina goda syften har skolan i praktiken blivit diskriminerande. 

… ge alla barn samma möjligheter oavsett kön 
Syftet underbart, men det finns en fallgrop i det praktiska arbetet på en förskola. 

Det blir naturligt att hindra flickor från att bli små hjälpfröknar, vilket åtskilliga gärna vill, och pojkar från vilda lekar inbördes vilket åtskilliga av dem gärna hänger sig åt. Fallgropen består alltså i att arbetet i praktiken hämmar individerna i stället för att frigöra dem.

… arbetat aktivt för att anställa fler män med lyckat resultat 
Inget avgörande kan ske på den punkten utan högre löner! 

Det är dessutom de låga lönerna 'i kvinnoyrken' som åstadkommer den helt dominerande delen av den stora inkomstskillnaden mellan kvinnor och män. 

… bryta invanda könsstereotypa föreställningar
Tyvärr är de inte bara 'invanda'! Det finns erfarenheter av män i förskolan. Barnen, särskilt pojkarna, förväntar sig då att de leder och är annorlunda än 'fröknarna'. 

… Hela samhället vinner  på att … ett kvinnodominerat yrke får en jämnare könsfördelning
Här är en verkligt öm punk! Den borde åtminstone var öm för liberaler. 

Kvinnor och män väljer olika intressen och yrkesområden. Praktiskt taget alla unga optiker är kvinnor numera. I vårt land som drivit jämställdhet i skolan ända sedan 1962, och i liknande land, fortsätter en stor del av kvinnorna att utbilda sig för och välja 'kvinnoyrken'. 

Visas tydligt i Statistiska Centralbyråns 'Lathund för jämställdhet':



Vi liberaler bör verkligen inte tvinga eller pressa människor att gå in i eller att utestänga dem från något val av intresse och yrke. På seminariet om Kvinnomaktsutredningen var vi 86 deltagare varav 10 män. Som liberal kan jag inte tänka mig att kvotera in män bland genusforskarna, dvs låta män gå förbi mer kvalificerade kvinnor.

Nu slutar jag med en öm punkt som berör mig och er direkt. Jag börjar med att citera några rader från Sveriges Historia 1920-1965 (2012) av  Yvonne Hirdman, Urban Lundberg och Jenny Björkman. Där står det att 'forskaren … ofta drömt om att i arkiven finna den ”verkliga” historien med hjälp av okända, samtida nedteckningar som ger en helt annan version av händelsen. Det sista sker dock sällan. Det är mer en historikers våta dröm att finna sådana skatter i arkiven. …' 

År 2010 gav jag ut just ett sådant vittnesmål: 'Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken'.  Nu kommer något kusligt.

Alla de genusinstitutioner som finns vid alla universiteten i Sverige har visat intresse  0  för boken och för mig som föreläsare på dess grund. Samma intresse  0  har visats av Liberala Kvinnor, FPs jämställdhetsdelegation och FP i Sollentuna med Café Liberal trots mina upprepade knackningar på dörren. 

Vad kan/bör jag dra för slutsats av detta? 

Inga kommentarer: