Folkpartiet i Sollentuna

Om surfplattor i grundskolan, kommunens IT-satsning och vikten av tidiga insatser

2012-02-02T23:32:00.002+01:00

Jag stödjer kommunens IT-satsning på skolorna. Det är viktigt att barnen redan tidigt kan utnyttja de nya möjligheter till inlärning som egna datorer kan ge.

Samtidigt är det viktigt att traditionella undervisningsmetoder när det gäller att lära sig läsa och skriva finns kvar. Uppenbarligen gör forskare olika bedömningar när det gäller hur pass lämpligt det är att inte tillämpa traditionella inlärningsmetoder i årskurs ett. I det läget menar jag att det är önskvärt att såväl ha traditionella inlärningsmetoder som kompletterande metoder, byggda på IT-teknik, redan från årskurs ett.

Den stora bristen när det gäller läs- och skrivfärdighet handlar om att de barn som har svårigheter inte identifieras i tid och att stödet för dem inte sätts in tillräckligt tidigt. Detta är ett problem nationellt och Sollentuna måste prioritera tidiga insatser för dessa barn alldeles oberoende av IT-satsningen.

Anders Morin (FP), ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (gymnasieskolan, komvux m m)

Boken, pennan och pappret viktigt även i fortsättningen

2012-02-01T16:21:00.000+01:00

Folkpartiet i Sollentuna anser att böcker, papper och pennor tillhör nuet och framtiden. Det gör också den nya tekniken, t ex läsplattor. Framtiden handlar inte om det ena eller andra utan det handlar om både traditionell och ny pedagogik. En kommun som vill ligga i framkant tar ansvar för att alla elever får likvärdiga förutsättningar. Det inkluderar att utrusta alla elever med den nya tekniken.

Folkpartiet i Sollentuna står därför bakom den IT satsning som kommunen nu genomför. Tekniken gör det möjligt för fler att lyckas under den första tiden i skolan. Eleverna får inte kritik för att de inte kan forma bokstäver på pappret utan får fokusera på att lära sig grunderna i bland annat det svenska språket. När koden har knäckts ska de sedan lära sig skriva på traditionellt sätt.

Vi är övertygade om att boken, pennan och pappret inte tillhör forntiden utan även i framtiden kommer att fylla en viktig funktion i undervisningen. Traditionell undervisning såväl som ny teknik ska få plats i skolan.

Lennart Gabrielsson (FP)
Kommunalråd

Carina Knorpp (FP)
Vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden

Datorer i skolan är bra

2012-01-22T22:38:00.001+01:00

Ewa Hellström-Boström (Sollentunapartiet) frågar i Vi i Sollentuna (2012-01-13) ifall vi i Sollentuna gör rätt när alla elever får tillgång till varsin bärbar dator. Det enkla svaret är "ja".

Hennes undran ska även ses i ljuset att Sollentunapartiet nyligen i Barn- och Ungdomsnämnden velat avslå beslut som rör datorer i skolan.

Den som idag arbetar i ett yrke som på 80-talet krävde dokumentation och letande av information i pärmar vet hur datorer revolutionerat arbetssätten. Det är naivt om man tror att datorer inte kan ha lika stor påverkan på skolarbetet som det haft i arbetslivet. Man får inte glömma att datorernas uppgift är en blandning av lära mer, rätt och djupare i sin egen takt.

Vi är övertygade att datorer i lärandet kommer kunna frigöra tid så att det räcker till Ewas önskan om en extra idrottstimme. Detta förklaras bättre av Khan Academy ( http://www.youtube.com/user/khanacademy ).

Folkpartiet är framåtsträvande och är för att datorer ska vara en del av elevernas arbetsredskap.

Kjell Ericson (FP)
Carina Knorpp (FP)
Magnus Blixt (FP)

Viktiga delar folkpartihistoria

2012-01-16T16:48:00.002+01:00

Det har på sistone varit många intressanta inlägg på den här bloggen, och jag försöker återkomma till dem. Nu önskar jag er i stället välkomna till min egen blogg. Där har jag nämligen recenserat Per Ahlmarks memoarer.

Per har åstadkommit en tjock bok, späckad med fakta och omdömen om nyckelpersoner. Den är samtidigt lättläst och ofta rolig. Läs min recension så får ni veta mer!

Inlägget innan är min recension av teaterpjäsen SCUM Manifest som väckt rabalder och kanske just därför går för fulla hus.

Hur blir man Svensk?

2012-01-16T09:10:00.003+01:00

Läser dagens tidning och finner en formulering jag tänker bära med mig:

"Tanken är att själva medborgarskapet symboliserar en gemensam framtid snarare än en gemensam historia".

Hur kan vi ens tillåta ett uttryck som "tredje generationens invandrare"? När slutar man vara invandrare då? När blir man Svensk? Min släkt har jag förstått invandrade till landet med Vallonerna någon gång på 1600-talet, är jag då "tionde generationens invandrare"?

Möjligtvis kan man använda första generationens invandrare som etikett för de som de facto faktiskt bytt hemland. En sådan enkel sak som att byta namn på "Svenska för invandrare" till "Svenska för nybörjare" tror jag kan vara en nog så viktig signal.

Medborgarskap för mig betyder att man är Svensk. Punkt. Allt annat riskerar att på alla de sätt bli stigmatiserande. Jag delar Martin Luther Kings dröm att alla en dag inte kommer att bedömas efter färgen på deras hud utan på innehållet i deras karaktär (fri översättning ur minnet). Jag hoppas Ullenhags utredning lyckas i sin ambition att bli till ett incitament för att främja integrationen – utifrån såväl rättigheter som skyldigheter för individer.

Kahn Academy tillhör framtiden

2012-01-15T16:29:00.003+01:00

Har ni inte besökt ted.com (Ideas Worth Spreading) så gör det (eller se de textade avsnitt som ibland går på Kunskapskanalen).

Du kanske inte känner till Kahn Academy. Isåfall är det värt 20 minuter att lyssna på hans presentation på Youtube ( http://www.youtube.com/user/khanacademy ).

Allt nytt häftigt behöver inte vara framtiden - men för mig borde Kahns ideer finnas med i undervisningspedagogiken i framtiden.

Själv gjorde jag hans kurs i "Exponents 1" och "Exponents 2" för att inte bara uppmana andra att prova. Del ett gick strålande. I del 2 gjorde jag flera irriterande slarvfel så att jag halkade ner i fick nästan börja om.

Att det är på engelska blir en nackdel för svenska elever. Jag hoppas Björklund kan peka på någon att utöka Kahn Academy med svenska delar.

En väldigt väldigt stor fördel är att denna undervisning är fri på nätet. Kan vi bygga vägar för miljarder som kreti och pleti kan köra runt på så borde ett statligt Undervisningsverk kunna göra detsamma med kunskap.

Ni som funderar på vad datorn kan tillföra i skolan har i Kahn Academy en del av mitt svar.

-Jag tycker som S, MP och V. Sorgligt.

2012-01-12T16:18:00.003+01:00

"Kravet på tvångssterilisering vid könsbyte blir kvar, trots att det finns en bred majoritet i riksdagen för att det ska slopas. Kristdemokraterna har fått med sig övriga borgerliga partier på att frågan är juridiskt komplicerad och behöver utredas vidare." (DN.se)

På Svt text-tv läser jag: "S, MP och V tycker det är sorgligt att KD lyckades blockera ett förslag som det finns en riksdagsmajoritet för."

Jag inte annat än hålla med S, MP och V om att det är sorgligt.
Nåja, KD åker nog ut ur Riksdagen i nästa val. Jag kommer inte att sörja iaf.

/Nicolaus Anderbom

Jag måste bara få gratulera....

2012-01-09T17:40:00.007+01:00

....Jonas Sjöstedt till en bra start som ny partiledare för Vänsterpartiet. I en intervju med Västerbottensnytt förklarar att han anser det vara ett straff att bo i Stockholm - och nu blir jag väldigt nyfiken hur resten av Vänsterpartiets straffskala ser ut... jag väntar med spänning på hur Vänsterpartiet vill att Folkpartister ska bestraffas. Kanske ska vi förvisas till Umeå? (För övrigt gillar jag Umeå. Min far och bror bor där.)

I Sverige bor nästan 9,5 miljoner människor. I Stockholms län lite drygt 2 miljoner och i Stockholms kommun ca 850000 människor. (Källa SCB.se) 330000 människor står i kö bara i Stockholms stads bostadsförmedling. 330000 är ganska exakt Umeå multiplicerat med två. Om det bara fanns bostäder så skulle invånarantalet kunna öka stort och snabbt. Varför vill över 20% (troligen närmare 25% om det bara var möjligt) av Sveriges befolkning bo i Stockholms län när det är så hemskt här?

7,4% röstade på Vänsterpartiet (39565 personer) i Stockholms kommun i riksdagsvalet 2010 och 17034 i Västerbottens län eller 8399 i Umeå kommun. Stockholms kommun är Sveriges till ytan 252'a största kommun med sina 209 kvadratkilometer mot Umeå som är den 39'e största kommunen med en yta på 2415 kvadratkilometer. I Stockholm finns det alltså 189 vänsterpartister per kvadratkilometer och i Umeå endast ca 3,5 vänsterpartister per kvadratkilometer. Chansen (eller risken som jag hellre vill kalla det) att springa på en Vänsterpartist i Stockholm är alltså 54 ggr större i Stockholm än i Umeå! Jonas Sjöstedt borde älska att bo i Stockholm!

/Nicolaus Anderbom

Extrapris på läsk hos oss medan fransmännen inför extraskatt

2012-01-04T18:02:00.007+01:00

Fransoserna lägger extraskatt på läsken och hoppas att befolkningen ska minska sitt sockerintag. Jag är ingen påivrare av högre skatter men noterar att något behöver göras. Vi äter fel saker, vi äter för mycket trots att affärerna har mat som är bra. Med tanke på vad jag skrev häromdagen - att mjölk ibland kostar mindre än läsk - kunde jag inte gå förbi den reklampratare utanför en av Sollentunas största livsmedelsbutiker - som hade följande budskap, utan att ta ett foto: 5 kr för 1,5 liter läsk.

1 liter mjölk kostar omkring 8 kr och det är det är sällan extrapris på mjölken!

Även jag inser att livsmedelsbutiker behöver sälja för att gå med vinst men detta exempel är nästan ett hån mot de folkhälsoproblem vi har idag och visst bör även handeln ta delar av ansvaret för att sälja bra mat till bra pris och inte främja de som vi vet är skadliga.

Det görs även ibland, det vet jag, men det är ofta extrapris på mat som läsk, chips och godis.

Jag vill tro att varje människa är klok nog att inse vad hon mår bra av men frågan är om det inte behövs styrmedel ändå. Men också en attitydförändring. Ett kg äpple för omkring 25 kr är rätt mycket kan man tycka. Men det är samtidigt lika mycket som en påse chips.

Och nästan 50 procent av Sveriges befolkning har övervikt...

Om du vill förkovra dig mer i mat, hälsa och politik är du välkommen till bloggen Sitell&Frisk.

Jag vill kunna välja att bidra till forskning

2012-01-04T15:18:00.005+01:00

Datainspektionen utför ofta ett viktigt värv i att skydda den personliga integriteten. Men jag kan inte annat än hålla med de som tycker att man i frågan om Lifegene-projektet ändå klivit fel.

Datainspektionens (DI) generaldirektör Göran Gräslund (27/12) vill skydda personer som frivilligt och efter noggrann information om Lifegene-projektets arbetssätt och syfte önskar delta i studien /SvD, Brännpunkt

Som jag förstår det bygger hela projektet på att jag aktivt och medvetet går in i projektet, med förutsättningen att de prover jag - frivilligt - donerar kommer att användas för framtida, ännu ej preciserad, forskning. Jag kan närsomhelst stryka eller upphäva mitt deltagande och proverna kommer inte att kunna identifieras tillbaks till mig för andra än för forskarna.

Jag vill själv bestämma detta - såväl att delta som att inte delta. Är det orimligt? Jag vet inte om det är lagstiftningen eller DI:s tolkning av densamma som behöver ändras, men ändring behöver hursomhelst komma till. Tänker jag.

Vardagsmotion ger folkhälsa

2011-12-30T01:05:00.002+01:00

Idag fick jag höra en berättelse om en skola som belönar elever, när de har presterat extra bra eller snabbt, genom att ge dem chips, läsk och extratid vid datorn. Hon som berättade gav en extra vinkling till det helt orimliga i detta genom att berätta att när hon gick i skolan på 70-talet så belönades man med extra rast - utomhus.

Vad hände under de cirka 40 år som löper mellan dessa två olika sätt att se på vad vi mår bra av? Hur kommer det sig att skolan i berättelsen belönar med dålig mat istället för med goda vanor?

I dagens Uppsala Nya Tidning (UNT) presenteras en undersökning som på ett tydligt sätt visar vilka fördelar det finns med att agera enligt 70-talsmodellen, alltså att vara ute och röra på sig istället för att käka chips och dricka läsk.

Fysiskt aktiva föräldrar som inte röker är inte bara själva friskare utan ger sina barn en bättre hälsa. Barnen är smalare än snittet och har även bättre blodvärden än barn till föräldrar som är mer stillasittande. Studien som publicerades i European Journal of Public Health visar också att ju mer fysisiskt aktiva föräldrarna var, desto mindre vanligt var det att barnen var överviktiga.

Om föräldrarna rökte tenderade barnen att ha högre vikt och högre halter av fetmahormon än om föräldrarna inte använde tobak.

I de allra flesta studier finns samband mellan utbildningsnivå hos föräldrarna och ekonomi men i denna studien fann man inte något sådant samband.

Vad vi vet är att livsstilsfaktorer som motion, mat, stress, rökning, alkohol med mera påverkar risken för att insjukna i exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar med också diabetes typ 2 och övervikt och att det tar lång tid innan vi ser resultat av livsstilen. Vi vet också att livsstilsvanor grundläggs tidigt. Skolidrotten är självklart ett viktigt redskap för att alla barn ska röra på sig regelbundet men kvällar och helger är också väldigt bra tillfällen att röra på sig. Föräldrarnas ansvar är enligt mitt sätt att se betydligt större och betydligt mer avgörande än antalet idrottstimmar i skolan.

Vad som hände de där 40 åren?

Jag tror att bilen är ett av de största bovarna. På 60-70- talen cyklade nästan alla barn till skolan, även föräldrarna som följde med. Det tar inte många minuter extra per dag att cykla till skolan istället för att köra bil. Det handlar oftast mer om bekvämlighet vill jag påstå.

Motionen görs till projekt och planeras i väldigt hög grad. Egentligen inget fel i det men den andra motionen, den vardagliga, har liksom försvunnit. Promenaden till mataffären, cyklingen till skolan eller musikskolan är ersatta med bil.

Vi har alldeles för bråttom. Motion ger oss endorfiner och syresätter blodet. Vid stress bryts kroppen ned (ja det kan man påstå). När man byter ut stressen du upplever när du kör bilen till träningen, med att istället cykla från pendeln/bussen/ bygger du upp din kropp och din hälsa, får motion och kan stressa mindre.

Det gäller att vara smart med sin tid och ge förutsättningar i vår vardag för motion! Det är inte alltid lätt men är värt ett försök.

Gott slut!

Maria Sitell

Ska vi ha nämndemännen?

2011-12-28T08:24:00.003+01:00

Nu i mellandagarna så diskuterar medier om vi ska ha nämndemän i våra domstolar.

Jag har varit nämndeman i tingsrätten i ett år snart. Här är ett par kommentarer på argument som förs:

"Nämndemän är dåligt utbildade". Vilket i första hand borde lösas med utbildning.
"Nämndemän är dyrt". Ja det är dyrt, likaså advokater och övriga inblandade i rättegången.
"Det är rättsosäkert". I skuldfrågan tycker jag inte det är rättsosäkert - tvärtom. Vad gäller straffutmätningen så tillför nämndemännen mycket litet.
"De är politiskt tillsatta". Det är bra tycker jag. Då har någon grupp människor gjort en första gallring.

Att avskaffa nämndemännen låter bekvämt. Men jag vill nog inte ha ett eget skrå domare som utan insyn har som uppgift att döma folk hela dagarna.

I USA har de en jury vilket jag ser som större problem och dyrare. Men i princip är jury och våra nämndemän samma sak för mig. Att många i USA verkar göra allt för att slippa tjänstgöringen borde vara ett stort problem.

Jag vill inte påskina att vårt nämndemannasystem är perfekt. Det finns brister på många håll i rättsväsendet. Jag skulle hellre fokusera på de brister som gör att nämndemännen hindras göra ett bra jobb:

Utbildning.
Mer rätt att ställa kompletterande frågor vid förhör.
Tillgång till de papper som åklagare, försvar och domare har under rättegången (nämndemännen får bara ett utdrag).

Jag ser ändå fram mot hur man tänker sig ett rättssystem utan nämndemän.

Tänkvärt från Brysselliberalen

2011-12-16T12:17:00.003+01:00

Visst går det att följa FPs företrädare i Europaparlamentet på deras hemsida – men då gäller det att komma ihåg att hälsa på där. Sådant glömmer jag lätt och uppskattar därför Brysselliberalen, alltså nyhetsbrevet. Här glimtar ur det senaste.

One Health  Marit Paulsen: Har hos EU:s folkhälsokommissionär, John Dalli, pekat på att ”förebyggande användning av antibiotika på djur” bara är ett sätt ”att kringgå dagens förbud mot antibiotika som tillväxtbefrämjare”. Dalli höll med. Kommissionen kommer under parollen "One Health" att bevaka hela kedjan i djurhållningen.

Toppmötet  förra veckan Olle Schmidt: Mötet lyckades nå överenskommelse om striktare regler och om automatiska sanktioner för länder som inte följer dem. Lyckades inte få med samtliga 27 EU:s medlemsländer. Euroländerna vill nu få mellanstatligt avtal med de övriga. Sunda finanser och budgetdisciplin är precis vad Sverige har drivit på för. Vi bör därför delta i det nya fördjupade europlus-samarbetet.

Nej till förlängt fiskeavtal med Marocko  Cecilia Wikström: Glad åt att EU röstat nej till att förlänga fiskeavtalet med Marocko, ett avtal som strider mot folket i Västsaharas mänskliga rättigheter.

Nästa veckas framstötar Cecilia om det gemensamma EU-patentet, Marit om ny handelsstrategi för Nordafrika efter den Arabiska våren, Olle om parlamentets årliga skatterapport, bland annat problemen kring dubbelbeskattning av medborgare och företag.

Hur viktiga är reflexer?

2011-12-13T07:27:00.004+01:00

Jag är helt klart konservativ när det gäller lagar. Jag inte var för cykelhjälmslagen (dom över 18 bestämde att de under 15 ska ha cykelhjälm). Inte heller var jag för vinterdäckslagen (jag anpassade hastigheten efter väglaget).

Men vad skulle ni säga om en reflexlag där man ska ha reflex mörka delen av året (exempelvis 1/11 - 1/3)?

Som förälder tycker jag till att börja med att barnens vinterkläder ska ha insydda reflexer. Men borde inte å andra sidan alla vinterkläder sålda i Sverige ha det?

Eftersom många gångtrafikanter inte kan förse sig med reflexer så tror jag att en lag riktadmot tillverkarna är det som kommer göra svenskarna synligare.

Läs mer hos NTF.

Läs nyhetsbreven! Kommentera dem!

2011-12-10T19:07:00.004+01:00

Tre av "våra" ministrar och våra representanter i Bryssel sänder ut nyhetsbrev till intresserade folkpartiklar. Det är bara att trycka på Kommentera så kan vi låta våra företrädare ta del av vår visdom. Gör det! De tar intryck!

Idag har jag hunnit läsa senaste nyhetsbrevet från Bryssel. Jag greps av tacksamhet och skrev en kommentar. Jag återger den här och lägger då till de blankrader som inte fick plats i det lilla kommentarfältet:

"Så här inför slutet av året vill jag passa på att tacka för era insatser.

Jag blev federalist när jag 1945, på gymnasiet, bestämde mig delta i en uppsatstävling om arbetet för fred, anordnad av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och frihet. Priset var en vistelse i England. Där gick jag på kväkarnas folkhögskola och fick än mer argument för federalismen.

Några år senare, på SNS, deltog jag i arbetet på att informera företag och allmänhet om den kommande Europamarknaden. Trettio år sedan arbetade jag med en intern men internationell rödakorskonferens och skrev 'Din kraft för fred'.

För att uppnå fred finns ingen annan väg än att knyta staterna till varandra, utforma åtgärder så att de är möjliga att utvärdera, systematiskt jämföra länder och en ordning som gör det omöjligt att bygga potemkinkulisser framför ekonomin.

Ni kämpar väl, och det är jag djupt tacksam för!"

Våra "bryssel-liberaler" gör en fantastisk insats, väl värd att framhålla på själva Nobeldagen.

Hur tänkte man nu? Nobelfest med extra.

2011-12-10T15:51:00.001+01:00

Jag förstår verkligen inte hur man tänkte. Det finns en dag varje år när Stockholm bevakas av media. En dag när det finns statschefer, kungligheter och andra människor som behöver skydd av polis och SÄPO i Stockholm. En dag när man kan uppleva att halva Stockholm är avspärrat för oss som bor här. Denna dag inträffar alltid mitt i julhandeln, det här året dessutom på en lördag.

Varför ger man just då tillåtelse för åtminstone två demonstrationer?
En av dem i Gamla Stan, där det är trångt. Man behöver inte vara särskilt begåvad heller för att förstå att en demonstration som handlar om att det är synd om svenskarna (om jag förstått det rätt) kommer att dra till sig vänstergrupper som vill motdemonstrera. Och sedan är det igång.... bengaliska eldar, brandbomber, slagsmål, förstörelse, personskador mm.
Jag kan inte låta bli att tycka att det är en fullständigt onödig säkerhetsrisk. En fullständigt onödig möjlighet för dessa grupper att få ut sina budskap och sina handlingar inte bara i svensk press utan även internationellt. Radioreportaget från Gamla Stan får mig att känna både skam och rädsla.
Vad tänkte de som gav tillstånd för demonstrationen?

Fritidsverksamhet för 10-12 åringar

2011-12-06T19:44:00.001+01:00

Jag har som förälder haft väldigt positiv erfarenhet av fritidspersonal som arbetar med barn i, vad vi på min tid kallade, mellanstadieåldern (10-12 åringar). Jag har träffat många som med stor skicklighet har arbetat för att hantera bland annat den sociala situationen och gett utrymme för både idrott, kreativitet och mys. Jag kan som skolpolitiker känna oro när jag från vissa håll får höra att deras verksamhet inte upplevs vara en naturlig del av skolans organisation. Då är det dax att vi tittar på om vi kan stimulera integreringen av fritids för att göra skolan ännu bättre.

Det är inte alla som vill vara på fritids när man är 11 eller 12 år men för dem som vill (och det blir fler om det är en bra verksamhet) är det oerhört värdefullt. Helheten runt eleverna måste stå i harmoni. Mitt och Folkpartiets bidrag lades på årets sista nämnd.

Yrkandet på torrt politiker språk blev "att uppdra åt förvaltningschefen att ta fram mål för fritidsverksamheten för 10-12 åringar som tydliggör deras roll bland annat för att bidra till ökad måluppfyllelse. "

Jag hoppas kunna rapportera resultatet av vad förvaltnignschefen kommer fram till under 2012.

KASAM - eller om paprika på mackan ger folkhälsa

2011-12-06T11:33:00.008+01:00

I folkhälsosammanhang finns ett uttryck som kallas KASAM (känslan av sammanhang). Det är myntat av Aaron Antonovsky som i sin forskning kunde se att vissa fångar i andra världskrigets koncentrationsläger överlevde i betydligt högre grad även om de hade precis lika vidriga förhållanden som de som dog hade.

De som överlevde hade, även om vi kan ha svårt att förstå hur, funnit en känsla av sammanhang mitt i den misär som de levde i. Detta innebar ett de helt konkret fick ett bättre motstånd mot dels sjukdomar, dels mot den psykiska misshandel som bedrevs.

Det blir ett något annorlunda fokus på att uppnå hälsa med denna bild på näthinnan. För mig betyder det att miljön, attityd och sammanhang är de mest primära egenskaperna för att människor ska utvecklas och på så sätt kunna bidra.

När jag som dietist tog mig in på folkhälsoarenan blev vissa sanningar svårare att använda sig av. Maten är en enormt viktig del av människans liv men är samtidigt också bara en del. Idag ä 11 procent av Sveriges befolkning feta (dvs har BMI över 30). Jag är helt övertygad om att det inte räcker med mat- och motionsprogram för att de ska komma tillrätta med sin vikt. Först och främst tror jag att flertalet (men inte alla) behöver en livsstilsbehandling där behandling kring självbild och självinsikt är det primära. Det handlar alltså inte om fysisk behandling som hälso- och sjukvården främst erbjuder, utan en väg för att hitta en helhetsbild av livet. När den resan är påbörjad kan mycket väl mat- och motionsförändringar passa in.

Det finns en del tokiga exempel på folkhälsoarbete. Ett som är slående är kampanjen i ett s k lågstatusområde där man ville arbeta för lägre tobaksbruk och bättre matvanor. Det var kampanjer och broschyrer. Men, vem bryr sig om att paprika på mackan ger C-vitamin eller att rökning dödar om man är arbetslös och är ensamstående förälder? Nej, den goda tanken i det arbetet kom i fel ordning. Det finns som tur är många goda exempel även om det.

Idag pratas det om personliga varumärken och om personlig pr. Jag känner mig rätt tveksam till dessa epitet. Jag är av den uppfattningen att vi är en del av en helhet och för att vi ska må bra och nå framgång så är vi väldigt beroende av varandra och hur vi ser och agerar mot varandra. Kommer ni ihåg historien från när de hittade de rumänska barnhemsbarnen? Barnet som hade sin säng närmast dörren var i bättre skick och anledningen sades vara att han/hon hade fått fler smekningar över huvudet när personalen gick förbi på väg till de andra barnen. Jag tycker att den berättelsen är helt fantastisk och så talande.

Jag har en ny klok, och intressant, person i mitt nätverk, Karin Ulfheim, som bloggar om främst förändring och utveckling och ledarskap. Jag kan varmt rekommendera hennes blogg kring dessa frågor.

Alla personer, oavsett vilken titel eller funktion de har behöver bli sedda. Vi kan till och med bli friska(re) av det. Jag tror också att ju mer sedda vi blir desto mer vågar vi släppa på stolthet och släppa saker som vi inte mår bra av. Det är med andra ord en positiv spiral.

Eller hur?

Maria Sitell

Omskärelse ingen enkel fråga

2011-12-05T11:14:00.002+01:00

Kommentarer till mitt förra inlägg är värda att begrunda.

Ola Byström säger att omskärelse görs "utifrån ett förlegat religiöst regelverk".   Det håller jag med om. Inte desto mindre finns religionsfrihet bland de mänskliga rättigheterna. Därmed måste vi erkänna att det finns en kollision mellan två sådana rättigheter.

För Ola tycks emellertid saken vara enkel: "Det är skrämmande vilken underlåtenhet en del Folkpartister visar i den här frågan. Självklart ska de här vidriga övergreppen kriminaliseras och gärningsmännen ska straffas." Signaturen "gnabb" spinner på samma tema: "  Detta är ett oerhört enkelt problem att lösa."

Visst, jag vill också få till stånd ett sådant förbud, men absolut inte förrän man har tänkt igenom alla konsekvenser och alternativ. Två konsekvenser i det här fallet kan med stor sannolikhet förutses av ett snabbt genomfört beslut att förbjuda omskärelse.

Den första konsekvensen: omskärelsen blir viktigare för judar och muslimer. Den som studerar judarnas historia ser att deras inträde i och berikande av "värdnationernas" kultur har gått som bäst när de och deras religiösa övergrepp inte varit förföljda eller diskriminerade. När de förföljts eller känt sig trängda, vilket de sorgligt nog haft anledning till, har de slutit sig kring sitt religiösa regelverk. Det finns ingen anledning tro att muslimer skulle reagera annorlunda.

Den andra konsekvensen: risken för kriminell omskärelse. Den risken är lätt att förstå för alla som varit med om tiden då aborter var förbjudna. Då blomstrade en omfattande och ofta mycket ohygienisk och hälsovådlig abortverksamhet precis som det gör i dagens Irland. Då reste kvinnor som kunde uppbåda pengarna till andra länder för att få denna abort precis som irländskorna gör idag.

Förbudet mot omskärelse bör, precis som förbudet mot barnaga, föregås av en väl tilltagen tid för opinionsutveckling och för ett samspel om den saken med reforminställda judar och muslimer.

Att uppfatta den här saken som enkel uppfattar jag som ett försök att slippa tänka efter före. Att kasta beskyllningen "underlåtenhet" på Folkpartister som vill tänka efter före uppfattar jag som bevis på oförmåga att förstå den politiska processen.

Omskärelse – må en halvt omskuren yttra sig

2011-12-03T16:28:00.002+01:00

Då det gäller omskärelse av pojkar står två rättigheter mot varandra. Jag blev tidigt intresserad av frågan eftersom jag så sent som i tioårsåldern fick halva min förhud bortskuren av medicinska skäl och minns händelsen mycket väl.

Den upplevelsen gjorde att jag som vuxen lade märke till att omskärelse av pojkar blev vanlig bland kristna i USA. Det skedde under en tid med mindre möjlighet än vår till god hygien. Statistik tycktes visa att de omskurna mindre ofta drabbades av en del sjukdomar. Vidare har det hela tiden stått klart att omskärelse är enklare och mindre riskabel om den görs redan på den späde pojken.

Så länge detta pågick därför att det uppfattades som självklart bra, doldes konflikten mellan individens rätt att bestämma själv och etniska gruppers rätt att följa sin gamla sedvänja. Omskärelsen även av späda kristna pojkar hade dessutom en sympatisk biverkan: det gick inte att se på penis om en pojke var jude eller kristen.

Nu vet vi mer, och nu är rättighetskonflikten i öppen dag. Helt naturligt då att förslaget kommer upp: förbjud icke-medicinsk omskärelse av minderåriga!

Liberaler borde ryggmärgsmässigt reagera med kravet förbjud nu. Det är emellertid inte alltid som ryggmärgstänkande leder till rätt åtgärder. Många högt syftande reformer i samhället har fått bakslag i mötet med verkligheten.

Det finns en annan väg att gå än förbud nu. Den som studerar judendomens historia kan inte undgå att lägga märke till hur trossatser och livsföring ändrats. Att den judiska uppväxten visat sig främja kreativitet hänger samman med att diskuterande av olika påståenden blivit en kärnverksamhet.

Detta syns i Talmud där varje vers kommenteras ur olika synvinklar av Rabbi X, Y, Z och så vidare, och det syns i ett av judarnas skämt om sig själva: Varhelst 12 judar äro församlade, äro minst tretton åsikter företrädda. Inom judendomen har dessutom utvecklats olika riktningar från reformister till ortodoxa i korkskruvslockar.

Den ursprungliga tron var att judarnas religion uttrycker och bekräftar en pakt mellan deras stam och Gud. Den har emellertid i den judiska majoriteten utvecklats till en religion och en livsföring som inspirerat många till viktiga samhällsinsatser, inte minst för att förbättra samhället.

Jag tycker därför det är naturligt att de som vill få bort omskärelse av minderåriga pojkar först tar upp frågan med judar. Det bör gå att bland dem finna bundsförvanter i arbetet på att sluta med denna sedvänja. Detta tar tid, men resultatet blir troligen bättre än att klippa till med ett förbud. Ett sådant uppfattas nämligen som ett angrepp på religionen, och det väcker motstånd!

Utlandsfödda elevers resultat ska förbättras.

2011-11-30T22:21:00.004+01:00

I gårdagens Dagens Nyheter kunde man läsa om ökande gap i studieresultat för utlandsfödda elever.

Detta gäller inte Sollentuna. Senaste grafen jag såg så följde upp- och nergångar i resultatet med de svenskföddas resultat så att gapet var närmast konstant.

Nöjd ska man inte vara, så inte heller Folkpartiet eller alliansen (eller för den delen hela nämnden - förutom SP som inte tog ställning). Redan innan artikeln i DN så hade Folkpartiet förberett det yrkande som godkändes i nämnden att be förvaltningen att komma med förbättringsförslag för att minska gapet. Det ska dessutom göras skillnad på de som kommer till Sverige efter 7 års ålder och de som kommer högre upp i årskurserna eftersom förutsättningarna skiljer sig.

Alla elever ska få bättre resultat, men de utlandsfödda ska ges förutsättningar att öka sina resultat mer.

Om omskärelse igen...

2011-11-29T01:34:00.005+01:00

Nu har det gått nio dagar sedan jag skrev inlägget "Sollentunabornas skattepengar går till religiös könsstympning av pojkar." I inlägget skrev jag att jag ville ha svar från Gabrielsson och Bergström om deras åsikt. Anledningen att jag önskade svar från dem är att Gabrielsson är 1'e vice ordförande i SKL och Bergström är Ledamot i Stockholmsläns Landsting.

Fick jag något svar? Javisst, Gabrielsson skrev ett svar i hans nyhetsbrev. Tyvärr kan jag inte länka, så det får bli ett citat:

"En debatt om omskärelse av pojkar har på senare tid förts i media. Frågan är om offentligt finansierad vård ska erbjuda omskärelse. Sveriges kommuner och landsting (SKL) rekommenderar att landsting ska erbjuda omskärelse av pojkar på religiösa och kulturella grunder. Syftet till rekommendationen är att det är bättre för barnens hälsa om omskärelsen sker i sjukvårdens regi än om ingreppet genomförs utomlands eller i hemmet. Integrationsminister Erik Ullenhag har klargjort att han inte kommer att ta initiativ till en lagändring som skulle förbjuda omskärelse. Han menar att det skulle kunna ses som ett hot mot religionsfriheten. För mig är det otroligt viktigt att vi värnar pojkarnas säkerhet. Om sjukvården inte skulle erbjuda omskärelse skulle fler ingrepp ske i hemmet, eventuellt av personer som saknar rätt kompetens. Samhället måste garantera att pojkarna inte far illa. Min uppfattning är också att detta är en svår fråga som omfattas av tusenåriga traditioner och frågan förtjänar en respektfull debatt."

Gabrielssons huvudargument tycks vara att han värnar om pojkarnas säkerhet. Flickorna då? Och vad mer för otäcka saker ska Landstingen göra?

Hur gick det med Bergström då? -Nix, inte ett ljud från Bergström. Bloggen är inte uppdaterad sedan 2'a augusti. Ingen vidare bra kommunikation med medborgarna, hon tycks varken läsa FP-Sollentunas blogg eller skriva särskilt mycket i sin egen heller. Tråkigt tycker jag. Jag kanske får slå henne en signal istället... för svar vill vi ha?!

Vill tipsa om Adam Cwejmans blogginlägg "Om omskärelse". Ni måste läsa den, han skriver så bra!

"Religionsfriheten är inte en i ett vakuum existerande rättigheter. Det är en positiv rättighet som vägs mot andra negativa friheter. I det här fallet alla barns rättighet att slippa permanenta fysiska ingrepp som inte kan göras ogjorda. .... Jag blir alltid förvånad och lite provocerad när liberaler gör undantag för vissa praktiker, vissa religioner i vissa situationer. Liberalismens kärna är inte någon buffé där man kan välja bort vissa bitar om någon protesterar högljutt. Omskärelse är en sådan fråga där detta konstant sker. Jag vill inte förneka någon sin religion, men vi måste väga det kollektiva behovet av kulturell och religiöst självbestämmande mot det eventuella valet att barnet eller den fullvuxna individen inte vill ha något med de religiösa praktikerna att göra."

Jag har en teori om varför Gabrielsson och Ullenhag egentligen är mot en lagstiftning mot omskärelse av pojkar. Två orsaker:

Frågan är inte jätteviktig för G & U men det är mer viktigt och större prestige att inte låta Sverigedemokraterna få igen om viktiga fråga för dem. Man offrar pojkarna för att dra Sd i näsan.
Man vill inte stöta sig med religiösa grupper. Nu har man istället något man kan säga till dessa religiösa grupper "-Titta, vi är inte i lag med Sverigedemokraterna."

/Nicolaus Anderbom

Unga förhörs utan advokat

2011-11-28T02:16:00.002+01:00

"Unga förhörs utan advokat" kan vi läsa i media idag.

Anne Rambergs kritik riktar sig mot åklagare, som hon säger inte gör en behovsprövning av advokat för unga, ex officio.

Varför inte lagstifta om att unga ALLTID ska ha advokat när de förhörs, alla under 18 år. Så är problemet löst. Samhällets kostnad för denna reform är liten och väl motiverad.

Demokratiskt

2011-11-27T07:03:00.003+01:00

Josefine – du väcker ett starkt minne!

Det är minnet från något som hände för femtio år sedan, minnet av av hur jag kände mig besviken och hur jag hoppade av. Jag minns, och jag kommer med en vädjan:

Hoppa inte ur Folkpartiet!

Att hoppa av från uppdragen här i Sollentuna är en sak, att hoppa ur Folkpartiet är en annan. Stanna inom partiet!

Som märkts inte minst här på bloggen tänker du längre än bara med sikten nästa mandatperiod. Du tänker längre än till och med två. Då behövs du! Baksidan av tävlingsinstinkten i ett parti är ofta att sikten blir inskränkt till en eller två mandatperioder.

Det var för sextio år sedan som jag blev svårt besviken. Min företrädare som ordförande i FPU hade placerat sig så högt i ett provval inför riksdagsvalet att han sattes på valbar plats.

Partiledningen kunde inte tänka sig honom där. Den anordnade ett nytt provval och kallade det första för preliminärt. I detta provval mobiliserades allt mot honom, även förtal och hämtning från ålderdomshem. Mycket riktigt, han petades ned från valbar plats.

Det som hände var värre än ett demokratiskt underskott, det var ett skott mot demokratin. När partiledningens förslag klubbades igenom vid ett väl besökt medlemsmöte i FP Stockholm, stegade jag fram till mötesordföranden, lämnade mitt möteskort och lämnade sedan salen. Jag återkom dock till partiet efter moget övervägande och har då och då tagit på mig uppgiften som ombudsman för långsiktigt tänkande

Det demokratiska underskottet i Folkpartiet är av helt annan karaktär än det i Stockholm som fick mig att gå. Underskottet här har om inte annat demonstrerats flera år å rad i lokalrevyn. Scenen har varit densamma då, låt vara varierad något i utförande.

Kommunstyrelsens ordförande ställs inför en svår fråga. Han svarar vänligt och förstående. Så snart hans besökare gått ut, slänger han sig på telefonen och slår ett nummer. Han får kontakt, och samtalet börjar:

Jo Lennart, jag har en sak …

Vårt demokratiska underskott består i att Lennart byggt upp en sådan sakkunskap och ett sådant förtroende att FP fått ett större inflytande i kommunen än vad vårt alltför låga röstetal egentligen berättigat oss till.

Hur skall ett demokratiskt underskott av det slaget kunna tas bort eller minskas? Steg i den riktningen leder bort från principen representativ demokrati, den princip som lyckas rimligt väl så länge väljarna finner det naturligt att utse representanter som kan mer än de själva. Steg i den riktningen leder oss i riktning mot att styra genom opinionsundersökningar. Då kommer långsiktigt tänkande helt i skymundan.

Själv är jag övertygad om att det demokratiska underskottet gäller brist på långsiktigt perspektiv. Det behövs folk som även i fråga om annat än miljön tänker i tidsperspektivet minst två generationer fram åt. Då behövs en senat som uteslutande arbetar i det perspektivet.

Första kammaren avskaffades en gång därför att den blev en ombudsman för det förgångna. Nu behövs Senaten som uteslutande tänker på våra barnbarns och deras efterkommandes tid! Sikta på den, Josefin!

PS Välkomna alla till min blogg där jag just funderat över stormen kring SCUM Manifest. DS

Sollentunabornas skattepengar går till religös könsstympning av pojkar.

2011-11-20T17:38:00.001+01:00

Redan 2009 skrev Josefin Silverfur här i bloggen om "Manlig könsstympning".
För några dagar sedan tog debatten fart igen genom ett debattinlägg ”Därför måste regeringen stoppa omskärelse av pojkar” och dagen därpå en replik från Erik Ullenhag ”Därför bör manlig omskärelse inte förbjudas”.

Jag blir mycket ledsen och oroad när jag läser Ullenhags svar... Vårt samhälle är så underutvecklat på så många punkter att det är direkt generande. I den här frågan ställer jag mig alltså helt bakom Silverfur, Bergström, Sturmark, Wohlner, Borg, Westerberg m.fl. att omskärelse av pojkar också ska stoppas.

Ullenhag anser att man kränker föräldrarnas religionsfrihet om man inte tillåter misshandel av deras pojkar i form av omskärelse. Dessutom anför Ullenhag ett ganska märkligt argument:
"Men jag är inte beredd att ta initiativ till lagändringar som innebär att majoritetssamhället ska berätta för judar och muslimer att de har drabbats av övergrepp när de själva inte uppfattar att deras rättigheter är kränkta."
-Vad hände med barnens rättigheter? Varför har vi demokrati egentligen?

I Ullenhags replik kan vi också läsa: -"Manlig omskärelse är tillåten i Sverige. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har också givit en rekommendation om att varje landsting ska erbjuda omskärelse av pojkar på religiösa eller kulturella grunder. Syftet bakom SKL:s rekommendation är att se till att fler manliga omskärelser sker i sjukvårdens regi eftersom det bättre värnar barnens rätt och hälsa."

-Vet medborgarna i Sollentuna och Stockholms län om att deras skattepengar går till religiös och kulturell omskärelse?!

Att överhuvudtaget inte se omskärelsen som ett stort ingrepp i religionsfriheten är bara svammel och jag blir mycket oroad över att Ullenhag själv tror på sitt svammel.

Varför finns det lagar? Varför ska man göra skillnad på manlig och kvinnlig omskärelse?
Förvisso har vi religionsfrihet i Sverige, men sunt förnuft, barns rättigheter, lagar och regler kommer alltid före religionsfrihet.

Jag är oroad för barnen om Ullenhag ska fortsätta stympa barns rättigheter i framtiden med hänvisning till religionsfriheten. Vi bör ändå vara glada att Ullenhag inte sitter med i Framtidskommissionen! (Han var väl för ung?)

Jag är tveksam till att Ullenhag har medlemmarna i Folkpartiet med sig i den här frågan. Nu vill jag höra vad ni tycker. Berätta! Skriv en kommentar här i bloggen.

Vill även veta vad Lennart Gabrielsson och Maria Bergström har för åsikter i frågan. Svar önskas inom en vecka.

/Nicolaus Anderbom

Slopa bidragen.

2011-11-17T22:59:00.004+01:00

Riksmedia fortsätter att rapportera om tvivelaktiga ersättningar till riksdagsledamöter för lägenheter de har i Stockholm. (Aftonbladet - Expressen - Dagens Nyheter)

Jag tycker att det är dags att stoppa den här cirkusen nu. Mitt förslag är att man istället höjer riksdagsledamöternas lön med t.ex. 10 000 kr / månaden, och sen får de betala skatt på pengarna och självklart göra avdrag för dubbel bosättning i självdeklarationen. Avdraget görs i ruta 09, under (2) Avdrag - Tjänst.

Regeringen och riksdagens ambitioner senaste åren har varit att fler ska kunna leva på sin lön och slippa bidrag. Dags att riksdagsledamöter också finansierar sitt dubbla boende med sin lön, precis som alla andra i liknande situationer.

Nackdelen med mitt förslag är att någon som har som arbetsuppgift att administrera dessa ansökningar om ersättning från ledamöterna blir arbetslös och att riksmedia måste leta efter något annat trevligt att rapportera om. Tror ändå att det är problem vi kan leva med...

/Nicolaus Anderbom

Pensionsskulder tickande bomb

2011-11-17T19:48:00.006+01:00

Pensionsskulder tickande bomb

Jag räknade ut att om pensionsskulden är jämt fördelade skulle Sollentuna med sina 65 678 invånare (Sverige 9 471 174 invånare) ha en pensionsskuld på nästan 1,5 miljard kronor, d.v.s. ca. 22 800 kr per invånare.

Kanske någon som läser bloggen vet hur mycket det egentligen är?
Vi kan nog räkna med kraftigt höjda kommunalskatter i framtiden.

Not: Inlägg 700 i bloggen!

/Nicolaus Anderbom

I vems sinne finns framtiden?

2011-11-16T21:56:00.002+01:00

Nicke skriver om Framtidskommissionen som ska teckna en bild av hur Sverige ska se ut 2020 och 2050. Det slår honom sedan att medelåldern i kommissionen är nästan 47 år och att ingen medlem är under 30. Det får honom att ställa frågan:

Var är framtiden?

Det slår mig att knappast någon i kommissionen uppnått det perspektiv på framtiden som erfarenhet från ett långt liv ger. De människor som nu är politiskt aktiva, det är människor som arbetar inom ett system där tidsperspektivet i praktiken blir en mandatperiod eller högst två. Det är människor som ännu tävlar om uppmärksamhet för att driva sina idéer inom det tidsperspektivet.

Framtiden på verkligt lång sikt ligger sällan i sinnet hos de flesta unga som är politiskt aktiva. Deras korta tidsperspektiv gör att de får svårt frigöra sig från nuet där de vill bli omvalda. Själv kan jag som 20-talist numera långt bättre än förr se moderörelser i tänkandet. Mitt svar på Nickes fråga är därför:

Framtiden kan bäst bedömas under medverkan av medlemmar som är vana vid tidsperspektivet en livstid. Sådana personer har lättare att tänka i ett framtidsperspektiv på flera livstider.

Var är framtiden?

2011-11-16T17:05:00.007+01:00

DN.se: Regeringen bildar framtidskommission.
Pressmeddelande 14 nov: Regeringen presenterar Framtidskommission.
Regeringens nyhetsbrev 16 nov: Framtidskommissionen lyfter samtal om framtidens Sverige.
Pressmeddelande 16 nov: Regeringen tillsätter framtidskommission.

Spännande kan man tycka, men vad menas?

"Framtidskommissionen ges i uppdrag att senast i mars 2013 presentera en rapport. Rapporten ska identifiera de samhällsutmaningar Sverige står inför samt presentera strategier för att möta dessa utmaningar. Framtidskommissionens slutsatser blir sedan till underlag för regeringen i dess löpande arbete."

Framtidskommissionen ska teckna en bild av hur Sverige ska se ut 2020 och 2050, men vad som slår mig är att medelåldern för kommissionens medlemmar är nästan 47 år. Ingen utsedd medlem är under 30. Var är framtiden?

/Nicolaus Anderbom

Frihet i Tasjkent och Bisjkek - vad handlar det om?

2011-11-15T20:45:00.002+01:00

När Sovjetunionen upplöstes för 20 år sen tändes hopp om demokrati inte bara i Ryssland utan också i de nya staterna kring sagans Samarkand i Centralasien.

Café Liberal i Sollentuna bjuder in alla till samtal.

Onsdag 23:e november kl 19:00.
Café Biblos, Aniaraplatsen (bredvid biblioteket) i Sollentuna.

Torgny Hinnemo är inbjuden gäst. Samtalet inleds med exempel från Uzbekistan som är den folkrikaste av staterna och från Kirgizistan som häromveckan gick till val efter att förra året ha skakats av pogromer i den södra delen av landet.

Sist hade Biblios en liberal specialsoppa. Den vet jag fler som vill prova.

Fastighetsskatt del II

2011-11-15T15:12:00.005+01:00

"I mitt nästa inlägg ska jag försöka utveckla min åsikt om varför fastighetsskatt är bra, varför den var felkonstruerad och hur man skulle kunna göra istället." ... så skrev jag i mitt förra blogginlägg här. Nu kommer alltså det jag utlovat!

1. Fastighetsskatt är bra för att den är lätt och billig att administrera och i det närmaste omöjlig att fuska med.

När jag jobbade på Skatteverket som handläggare var det ofta jag fick sitta med frågor om fastighetsskatt. Alltid var det att man skulle räkna ut hur mycket någon som ägt en fastighet bara en del av året skulle betala. Märkligt nog kunde inte Skatteverkets datorprogram (LT) göra det. Om någon ägt en fastighet och sålt den 1'a maj, skulle han betala 120/360 av skatten. Nya ägaren 240/360. Onödigt att personal på Skatteverket skulle sitta och räkna ut sånt, datorerna borde ha kunnat fixa det.

En annan variant hade varit att ha samma princip på fastigheter som med bilar: Han som äger objektet när skatten infaller för betalning betalar hela skatten. Säljaren och köparen får sen reglera kostnaden i köpeskillingen mellan varandra om de vill.

Fler fördelar med skatt på fastigheter är att den är i det närmaste omöjlig att fuska med. Om staten kunde dra in säkra skattepengar kunde man sedan minska skattetrycket på sånt som är lättare att fuska med. På så sätt skulle man också ta bort ett incitament för att fuska också. Om vinsten med svartjobb och momsbedrägerier minskar kommer också de som överväger att göra det också att avstå i högre utsträckning. (jämför med rot- & rutavdragen)

Medborgarna kan då själv välja vad man vill göra med sin lön. Bo flott och betala fastighetsskatt eller bo billigt/låg fastighetsskatt och spendera pengar på annat. Fungerar väl med regeringens jobbpolitik - fler motiv till att jobba.

2. Hur var fastighetsskatten felkonstruerad och hur skulle man kunna göra istället? Gamla fastighetsskatten slog fel när taxeringen följde prisutvecklingen för hur mycket nya grannarna betalade för sin fastighet.

Jag gör inte anspråk på att ha lösningen på problemet, men man skulle kunna tänka sig en variant där fastighetsägarens pris som han en gång betalade för sin fastighet skulle följa t.ex. kpi, inflationen, eller något annat mått, och på så sätt motsvara taxeringen för beskattningen? (ja, kryphål finns säkert, bara att täppa till.)

Min slutpoäng är ändå att fastighetsskatt är bra om man jämför med andra former av beskattning!

Wikipedia om begreppet fastighet.
Jordabalken.
Fastighetstaxeringslagen.

/Nicolaus Anderbom

Tydlig inriktning av moderaterna.

2011-11-14T09:14:00.003+01:00

Folkpartiets idelologi slår det mesta och därför tillhör jag detta parti.

Vill ändå ge en stor eloge till moderaterna som är är outstanding när det gäller kommunikation! Kalasbra debattartikel om välfärdens villkor och kvalitetskrav med anledning av Caremaskandalen. Grattis till en bra kommunikationssstrategi!

Fastighetsskatt

2011-11-13T13:59:00.004+01:00

Igår kväll hamnade jag i en politisk diskussion med vänner. Tyvärr (?) hade flera av mina vänner druckit ganska stora mängder god whiskey och vänner i kombination med alkoholkonsumtion och politisk diskussion är oftast ingen bra kombination.

En av vännerna i sällskapet (vi var åtta stycken) fick den brillianta idén att göra en väljarundersökning: -Vilka av oss röstar inte på Socialdemokraterna, löd frågan. Vi skulle alltså inte säga exakt vem vi röstade på, utan bara om vi röstade på Socialdemokraterna eller inte.

Resultat blev att sex av oss inte röstade på socialdemokraterna, en av oss förklarade stolt att han aldrig i hela sitt liv hade röstat för att han var totalt ointresserad (han är 50 år ung) och egenföretagaren från Danderyd var den enda som röstade på Socialdemokraterna. I vår helt ovetenskapliga väljarundersökning får Socialdemokraterna alltså ca 14,3% av rösterna (1/7, han som aldrig röstar räknas inte).

Hur som helst så råkade jag också säga att jag röstar på Folkpartiet och är medlem i partiet. Nu började frågorna hagla och jag fick försvara blåklintens färger från alla håll. Plötsligt kommer vi in på en diskussion om fastighetsskatten. Problemet med mig, fastighetsskatten och Folkpartiet är att jag i denna fråga inte alls är av samma åsikt som Folkpartiet. Min åsikt är att tanken på hög beskattning av fastigheter är något väldigt bra. Felet med gamla fastighetsskatten var att den var felkonstruerad. (det får bli mitt nästa blogginlägg)

Fastighetsskatt är bra för att den är lätt att administrera och sköter i praktiken sig själv och är i princip omöjlig att fuska med. Nationalekonomer skulle tillägga att fastighetsskatten är opriselastisk. En hög fastighetsskatt skulle inte förändra efterfrågan nämnvärt, folk måst ha tak över huvudet!

Att höja skatter för fastigheter och sänka skatter på priselastiska varor skulle vara bättre ur välfärdssynpunkt. Då priselasticiteten är nära noll, kommer en höjning att ge väldigt få negativa allokeringseffekter och välfärdsförlusten bli minimal. Detta jämfört med en höjning av inkomstskatten som bland annat skulle kunna innebära minskad efterfråga på att arbeta.

Regeringen fick kritik från OECD därför att de tog bort fastighetsskatten. Istället borde andra skatter som är mer snedvridande justerats ned. Produkter som har en låg priselasticitet är mycket tacksamma att beskatta just därför att folk måste konsumera varan. Skatter på löner och på varor med hög priselasticitet skapar stora skattekilar och förskjuter prisnivåer/produktion jämfört med skatter på varor som är nästintill perfekt prisoelastiska. Även om vi får samma nettolön så är den snedvridande effekten minst på prisoelastiska varor. Löneskatter ändrar inte endast den disponibla inkomsten utan också skapar snedvridning på arbetsmarknaden i form av antalet arbetade timmar osv.

I mitt nästa inlägg ska jag försöka utveckla min åsikt om varför fastighetsskatt är bra, varför den var felkonstruerad och hur man skulle kunna göra istället.

Till sist vill jag citera Kjell Olof Feldt "Fastighetsskatten är en utmärkt skatt, problemet är att folk inte förstår det". Har ni förstått?

Läs också:
Artikel om fastighetsskatten, skriven av en nationalekonomisk rådgivare till Riksbanken och två professorer i nationalekonomi.
Folkpartiet och fastighetsskatten.
Om välfärdsförlust och priselasticitet.

/Nicolaus Anderbom

Ska staten tjäna pengar på brottslighet?

2011-11-10T22:25:00.003+01:00

Saxat från text-tv: "Skattekrav. 70 åtalade i den stora sprithärva som nystats upp i Västernorrland dömdes i augusti. Nu kommer den skatterättsliga påföljden. Skatteverket kräver åtta hembrännare på sammanlagt 43 miljoner kronor i form av utebliven alkoholskatt."

Rätt eller fel att staten ska tjäna pengar på brottslighet? Jag hade hellre sett att man omvandlat pengakravet till fängelsetid. T.ex 1 miljon = 6 månader bakom lås och bom. Totalt skulle alltså 258 månader avtjänas. Åtta hembrännare skulle alltså få ca 32 månader var extra.

Finland har ett system där den som inte betalar böter kan få böterna omvandlat till fängelsetid.

Även om Skatteverket skulle få igenom kravet kommer aldrig några pengar att betalas. Att tro att hembrännarna har några 43 miljoner i fickan är bara dumt. Gå direkt till fängelset utan att passera gå.

/Nicolaus Anderbom

Man kan bli frisk av annat än piller

2011-11-07T09:08:00.005+01:00

Jag hör inte till den skara som tror att man genom positivt tänkande kan minska dödligheten i en svår cancersjukdom, eller att man kan bota en allergichock eller högt blodsocker genom att tala lugnt och klappa om patienten.

I många delar av världen inser man betydelsen av andra former av behandling än just dem medicinska behandlingen. I en mycket intressant artikel i förra veckans tidning Fokus pekar man just på hur stor betydelse Bemötande och attityd har för tillfrisknande. Även intressanta fakta om placeboeffekten finns att läsa!

Läs mer här

Datorer i skolan inget för Sollentunapartiet

2011-10-27T10:54:00.003+02:00

Sollentunapartiet gjorde på tisdagens möte i Barn- och Ungdomsnämnden ett stort nummer på att avslå varje ekonomisk punkt som hade med IKT (datorer) att göra för skolor och förskolor. De tycker inte datorer behövs i undervisningen.

Själv häpnar jag över den inställningen och saknar ord ytterligare kommentarer.

föräldraengagemang och planeringsdagar

2011-10-26T22:07:00.001+02:00

Centerpartiet har pekat på problemet som uppkommer för de som inte har möjlighet att vara med på alla de aktiviteter som man känner att man borde vara med på i skolan eller förskolan. Många gånger har jag själv haft svårt att komma i tid till eftermiddagsaktiviteter, att baka bullar och allt vad det varit. Då har jag inte haft småbarn som ensamstående förälder, för dem måste det vara ännu svårare. Skolan är avgiftsfri och ska också ta hänsyn till att inte alla har samma möjlighet att ta ledigt från arbetet. Samtidigt är föräldraengagemang oerhört värdefullt för barnen och skolverksamheten. En skola som inte förmår engagera föräldrarna har svårt att stå sig i konkurrensen långsiktigt. Det som är viktigt är att alltid ha för ögonen att det är en frivillig insats och alla har inte möjlighet att medverka.Vårt mål är att ha Sveriges bästa skola. Då måste vi ha ett kontinuerligt förbättrings och utvecklingsarbete. För att det ska kunna ske måste måste pedagogerna ha gemensam planeringstid. Därför får skolorna enligt grundskoleförordningen lägga ut högst 5 studie/planeringsdagar under läsåret.Vi vill att våra lärare ska ha tid till kompetensutveckling och tid till att utveckla arbetet med eleverna. Väl använd planeringstid är väl värt sitt pris. Avvägningen blir att hitta lösningar som ger bra med möjlighet till kompetensutveckling för personalen utan att föräldrar tvingas slå knut på sig. Jag har stor förhoppning om att vår duktiga personal på kontoret klarar av att hitta lösningar som innebär en bra avvägning.

Min son ritar också äpplen

2011-10-23T21:46:00.001+02:00

Jag gillar matte. Jag är inte extremt begåvad eller så, men en viss fallenhet har jag nog och jag har alltid haft lätt för att uppskatta den färgrika och nästan magisk upplevelse det för en synestet är att få jobba med tal. På lågstadiet var matte dock en pina. Vi fick rita äpplen och emellanåt päron och titta på tiotalskamrater som höll varandra i handen. Jag gillade inte alls att rita äpplen eller att ringa in mängder, även om det var polkagrisklubbor och karameller i kulörta papper vi skulle räkna. De alldeles för lätta uppgifterna blev till en mental blockering och stressade mina hjärnceller till att istället hitta på dumheter. Något mina lärare inte odelat uppskattade. Min kloka mamma insåg faran och visade mig på kvällarna hur multiplikation och division fungerade, hon lärde mig dra roten ur och gav mig matteuppgifter att fundera på. Hon lyckades stimulera ett intresse som skolan annars troligen skulle ha dödat. 28 år senare börjar min son i första klass och jag inbillar mig verkligen att utvecklingen gått framåt.

I svenskaundervisningen har klassen tillgång till tre olika läseböcker eftersom barnen är på olika nivåer. Beroende på vilka utmaningar de behöver får de mer eller mindre text, med fler eller färre bilder och med olika svår meningsbyggnad. I matten fungerar det dock inte så. Där har alla samma bok med äpplen att rita och streck som ska dras mellan numrerade punkter. Godiset är borta, men annars har ingenting hänt på nästan 30 år. Den som behöver större utmaningar får visserligen en extra bok, men den innehåller ännu fler uppgifter på samma nivå. Situationen är frustrerande för alla inblandade.

När sonen ritar äpplen är han okoncentrerad och uttråkad. Ska jag vara ärlig blir det heller inte ens alltid rätt och snyggt blir det definitivt inte. Precis som det var för mig. Läraren vittnar om hur han är lika okoncentrerad i skolan som hemma. När vi kämpat oss igenom äppel- och streckritarläxan brukar jag fråga om han vill lära sig något nytt. Det vill han alltid. Hittills har det blivit lite potenserberäkningar, areaberäkningar, decimaltal och envariabelberäkningar. Han är ett under av koncentration när han klurar och tänker och stolt som en tupp när han berättar både svaret och hur han kommit fram till ett sätt för att räkna ut det. Jag blir alldeles varm och stolt när jag tänker på att killen med ett rutblock och en penna som enda redskap utöver hjärnan kom på hur man räknar ut arena på en spetsvinklig triangel. Det är något många vuxna jag känner skulle gå bet på, men som min sjuåring klurat ut helt själv.

Den senaste tidens mediala fokus på matematikundervisning och särbegåvade barn (NU och SvD1, 2, 3, 4) är otroligt välkommen och jag är glad att tillhöra ett parti som ser förbättringspotentialen på matematikområdet, den nytta som kan komma ut av att satsa på destta och dessutom inte bara pratar utan också skickar med pengapåsen till satsningarna som behövs. Sedan delar jag kanske inte riktigt Jannes tro på mer katederundervisning. Faktum är att jag inte bryr mig hur skolans lösningar ser ut, bara vi börjar ta till vara barns begåvningar bättre och slutar slösa bort dem på äppelritande. Äppelritande är nämligen en skitkass metod för vissa barn. Barn vars begåvning vi rimligen inte borde anse oss ha råd att förlora.

Jag hoppas att regeringens matematiksatsning bär frukt. Kunskapsfrukt, som är mindre fyrkantig än den dagens och gårdagens skolbarn fått smaka.

Generationsbryggor i skolor och på universitet

2011-10-22T20:51:00.000+02:00

Inom forskarvärlden har det länge funnits möjlighet att fortsätta som såkallad emeritus professor efter pensionsåldern. Vad en sådan professor har för funktion har länge varit dåligt definierat. Vissa skriver böcker, andra fortsätter med forskning och vissa verkar inte göra någonting. En del lyckas med konststycket att fortsätta kosta sin institution avsevärda pengar och andra bidrar med finansiering och/eller god publicitet.
Jag har länge funderat på vad meningen med emeritus professorerna bör vara. Samhället lär inte ha särskilt stor nytta av att en ensam forskare fortsätter i ett par år till om inte denna forskare är excepionell och även då måste forskaren vara en aktiv del av universitetets verksamhet.
Äldre professorer kan vara ovärderliga som mentorer för doktorander, som gott föredömme och aktiv deltagare på seminarier mm. När deras kunskap och erfarenhet används till att hjälpa nästa generation att utbildas och utvecklas har mycket vunnits. Under min tid som forskare på ett antal olika svenska universitet har jag sett både bra och dåliga exempel.

För någon vecka sedan var jag på en work-shop för Sollentunas rastfaddrar. Jag träffade så många härliga äldre människor som ville bidra med sig själva. En rastfadder kan bidra som en viktig brygga mellan generationer. En extra hand som hjälper till, någon som lyssnar, någon som har livserfarenhet och finns på lagom avstånd. Rastfadderverksamheten är ett meningsfullt, frivilligt sätt att ge något till nästa generation och samtidigt få mycket glädje tillbaka. Vi har behov av fler rastfaddrar.

Jag hoppas att vi alla letar efter de möjligheter som finns och bidrar med våra kunskaper och erfarenheter till de som har behov av dem.
Byggandet av ett bra samhälle börjar inifrån oss själva.

LAS -Ett sätt att skära bort det friska på trädet?

2011-10-16T04:55:00.001+02:00

Inför Folkpartiets pågående landsmöte i Karlstad har partistyrelsen föreslagit att den nuvarande lagstiftningen om anställningsskydd ersätts med turordningsregler som baseras på den enskildes kompetens. Man vill göra det lättare för företagen att våga nyrekrytera och vill ge möjlighet att lägga större vikt vid den anställdes kompetens vid neddragningar och omstruktureringar. Nu gällande regelverk sägs inte vara anpassat till dagens kunskapssamhälle.

– Ska målet om full sysselsättning uppnås behöver vi vända på varenda sten för att fler unga och utrikes födda ska komma i arbete, säger Erik Ullenhag, integrationsminister och partiets andre vice ordförande.

Rimligen borde samma principer gälla i politiken som i näringslivet. För nog behöver även vi ta till vara kompetensen, anpassa oss till dagens kunskapssamhälle och vända på varenda sten för att fler unga och utrikes födda ska komma in politiken? Eftersom vi inte heller hindras av några lagar på området har alla förutsättningar att leva som vi lär. Fast gör vi det?

Jag tittar på partiets egen lista i Sollentuna från valet 2010 och finner bara två personer under 30 år, först på plats 11 och 32. Denna grupp utgör hela 38,5 % om man ser till Sollentunaborna totalt (17,6 % av alla i valbar ålder, dvs över 18 år). Dessa unga friska skott på Folkpartiträdet bor tyvärr inte kvar i kommunen längre och denna grupp har därför ingen FP-representation i vare sig fullmäktige eller ute i nämnder och styrelser.

För de utrikes födda och de med utländsk bakgrund ser det tyvärr inte mycket bättre ut. Jag gör inte anspråk på att veta var alla som står på vår lista är födda, men med två namn utgörs mindre än 5 % av vår lista av "utomnordingar". De 19,5 % av Sollentunaborna som är utrikes födda saknar representation i vår fullmäktigegrupp.

Några som däremot inte borde anse sig förfördelade är de kommuninvånare som är män och 65 år eller äldre. Denna grupp utgör 6,7 % av Sollentunaborna. Nästa år kommer de att ha en representation i vår fullmäktigegrupp på 43 %.

Vi förutsätter att näringslivet har behov av och vilja att lägga större vikt vid annat än anställningsår, men hålls tillbaka och hindras av lagar. Jag tror FP gör rätt i att driva frågan om en ändring av LAS. Jag tror dock att det är ännu viktigare att vi inför valet 2014 ändrar våra egna oskrivna regler som tyvärr också har mer fokusering på ”lång och trogen tjänst” än kompetens och sund konkurrens.

Roffarmentalitet hos många

2011-10-07T18:08:00.002+02:00

Så har Juholt kommits på med för långa fingrar i syltburken. Jag tvivlar inte på att han kommer betala tillbaka allt, men stor del av skadan får han skylla sig själv för.

Har man förtroendeuppdrag så är ersättning och förmåner för dessa också en förtroendefråga. Politiker är vanliga människor och riskerar alltid att kompensera sig själva. En toblerone här, kolsyrevatten på mötet där eller återgår från föräldraledighet bara under sommarlovet. Andra människor tar lite pennor eller post-it-lappar och många spelar Wordfeud på arbetstid, etc....

Jag tycker vi pratar ersättning till politiker för lite. Jag tycker de som kommit upp i ersättningshirakin för fort slutar reflekterar om rimligheten och eventuella åsikter man hade när man var lägre i hirarkin.

Varje månad får jag själv ett fast arvode (drygt 500 kr) för mitt uppdrag som ersättare i fullmäktige. Jag är övertygad att många inte gör något för den ersättningen. Jag anser däremot att det är en förtroendesak att jag läser rimlig mängd av de kilon med beslutspapper jag får varje månad.

Med tydlighet så skulle inte Juholt gå vilse och tycka att en fyrarummare är en skälig övernattningslägenhet. Jag tycker att det med ersättning ska följa en förväntad motprestation. Sedan kan vi diskutera om motprestationen är för lite istället.

Sollentuna har modiga politiker

2011-10-05T18:49:00.003+02:00

Som vice ordförande har man sällan möjlighet att synas och höras. När det sker är det inte alltid odelat roligt, men det var det verkligen idag. Jag och Christina Wibom från lärarförbundet Sollentuna var i stan på lärarförbundets ceremoni för Bästa Skolkommun i Stockholm. Sollentuna ligger i år på plats nummer 3. Vann gjorde Täby. Sollentuna fick ett hedersutmänande för "För att modiga politiker satsar på lärarnas löner". Årets satsning måste ses som början på ett långsiktigt arbete.
Om vi ska kunna rekrytera och behålla bra personer så måste lönen vara ok. Det här är ett första steg. En intervju ska finnas på kommunens hemsida snart.

Politikens o demokratins gränser

2011-10-05T09:11:00.004+02:00

Läser insändarsidan i dagens tidning och får en massa tankar:

"Vändpunkt för grekisk demokrati

Staten Grekland har stora ekonomiska problem främst beroende på att man under lång tid inte har haft kontroll på och matchat intäkter med kostnader. Det land i vilket demokratin sägs ha uppstått kan nu vara i början på en ny era som blir historisk; det land som bevisade att demokratin förstörde statsekonomin och öppnade dörren för ett nytt styrsystem som inte präglas av demokrati.

Ett av demokratins problem är just att den i vissa lägen kan bädda för eller öppna dörren för att överskrida ekonomiska lagar."/Lars Andersson, Skövde, SvD 5/10-11

Jag tror verkligen på demokratin. Självklart, annars kan man dessutom inte arbeta som lärare då läroplanen föreskriver lärare att faktiskt vara något av demokratifundamentalister. Men visst har demokratin sina problem, att dessa går och bör diskuteras är dock också en del av dess styrka. Demokrati är inget felfritt sätt att styra på, men det är det minst dåliga vi sett. Här får väl akribin anses betryggande, beprövad erfarenhet visar tydligt vad som händer med alternativen.

För att demokratin ska fortsätta fungera påstår jag att det är viktigt att vi ständigt reflekterar över politikens gränser. Som så ofta annars tror jag BALANS är det gyllene ordet. Det gäller att ha fingrarna i rätt syltburkar och lagom långt ner, om jag tillåts travestera Fps gruppledare i Umeå (som hade bra tänk kring barnens fruktstund i skolan).

Det är dags för Sollentuna att satsa på folkhälsoarbetet

2011-09-29T20:51:00.009+02:00

Samtliga rapporter om den framtida hälso- och sjukvården säger samma sak: Om 20 år är vi för många som kommer att bli sjuka. Vi har inte råd med detta. Något måste göras, säger man sedan. Förslagen handlar dessvärre alltför ofta om hur landsting ska effektivisera vård, vårdköer och behandlingsformer.

Även om det förebyggande arbetet nämns i närmast lydiga termer tas inte de politiska beslut inom kommun och landsting som behövs för att stävja de folkhälsosjukdomar som 50 procent av befolkningen får under sin livsstid!

Folkhälsoarbetet ska förstås inte bedrivas inom landstinget utan i kommunen, där folk bor och verkar. Vårdens roll ska inte underskattas som ju står för den medicinska kompetensen men själva idén är ju att inte behöva bli sjuk och då är det mer logiskt med ett kommunalt engagemang.

I en av våra Stockholmskommuner, närmare bestämt Nacka, har den borgerligt styrda majoriteten under många år satsat rejält på folkhälsoarbetet. Både genom kartläggning och genom agerande. För att skapa förutsättningar för att kloka beslut tas för kommunens invånare ligger uppdraget direkt underställt Kommunstyrelsen.

Tyvärr kan Sollentuna kommun inte stoltsera med insatser av samma dignitet vilket krävs för att effekter på folkhälsan ska uppnås i det långa loppet. En utmärkelse till Healthy City räcker inte!

Jag vill verka för att Sollentuna också inrättar tjänster och funktioner för ett ökat folkhälsofokus i vår kommun!

Läs gärna mer om folkhälsoarbete, idag om vad tobaksslut kan betyda för både människor och samhälle på: www.sitellochfrisk.se

Rätt beslut och rätt väg fram kräver bra underlag!

2011-09-29T19:37:00.003+02:00

I min roll som politiker har jag en skyldighet att försöka tänka på alla Sollentunas barn över det längre perspektivet. Det är viktigt att eleverna får den kvalitet på undervisning som de har rätt till.
Ibland kan beslut få en mängd olika följder som är svåra att förutse när man inte har överblick över hela situationen.
På tisdagens nämndsammanträde bad vi om underlag för hur vi kan anpassa Sollentunas skolorganisation efter den nya skollagen och andra styrdokument. Vi vill inte att det ska ta över 10 år vilket det gjorde för Sollentuna att anpassa sig efter förra ändringen av styrdokumenten.
Så här ser uppdraget ut.

Uppdrag att se över organisationen av de kommunala skolorna för ev. anpassning till nya styrdokument.

Bakgrund: From hösten 2011 gäller nya styrdokument från grundskolan. De innebär bland annat att betyg ska sättas from år 6 och att mål i de olika ämnena nu är satta för år 3, 6 och 9.
Sollentunas kommunala skolor är organiserade utifrån F-5 och 6-9. Det har framförts i rektorsgruppen att det är önskvärt att se över organisationen med anledning av de nya styrdokumenten. Alliansen delar uppfattningen att det är nödvändigt att se över organisationen och vill därför ge förvaltningen i uppdrag att utreda frågan.

Alliansen yrkar därför att förvaltningschefen får i uppdrag att utreda olika möjligheter att anpassa skolorganisationen i Sollentuna efter de nya pedagogiska styrdokumenten.

Utredningen ska belysa för- och nackdelar med en anpassning. Den ska även belysa vilka anpassningar som är nödvändiga. Konsekvenser av de olika möjliga förslagen ska belysas med avseende på lokalutnyttjande och personalkompetensförsörjning. Större effekter som påverkar enskilda skolors ekonomiska situation eller arbetsmiljön ska belysas. Demografiska perspektiv skall belysas. Lärarbehörigheter och ev kompetensutvecklingsbehov samt pedagogiska perspektiv inklusive måluppfyllelse skall också ingå i utredningen. En första delredovisning med förslag till inriktning ska ske i samband med nämndens sista sammanträde 2011. Slutredovisning av utredningen ska ske senast i april 2012.

Sollentuna efter Café Liberal

2011-09-28T21:56:00.002+02:00

En bunt människor slöt ikväll upp på Café Biblos i Sollentuna för det första Café Liberal. En handfull till hade fått plats. Nästa gång ska jag själv göra plats för den speciella (och kryddstarka) liberala soppan som man kunde förtära.

Tack till den inbjuden gästen Johannes Lundin, Researrangör, Egyptenkännare och ögonvittne till revolutionen på Tharirtorget Kairo som visade bilder och berättade fängslande om Egypten. Även tack till Pär Åkerström som arrangerade evenemanget.

Under veckan passar Johannes på att träffa riksdagsmän och berätta om sina erfarenheter innan det bär av till Egypten igen.

Skriv in onsdag 23:e november i din kalender för nästa möte på Café Liberal. Väl spenderad kväll mitt i veckan.

Egypten efter revolutionen

2011-09-23T08:27:00.003+02:00

Onsdag 28 september kl. 19:00 är alla varmt välkomna till Café Biblos, Aniaraplatsen 2 för det första Café Liberal (något partikrav finns inte).

Inbjuden gäst är Johannes Lundin, Researrangör, Egyptenkännare och ögonvittne till revolutionen på Tharirtorget Kairo.

Välkommen till föredrag och samtal om frihet, demokrati och människovärde.

Ja tack, en pizza idag igen!

2011-09-20T12:42:00.004+02:00

Aktuellt visade igårkväll hur eleverna i exempelvis Värmdö Gymnasium kan välja mat på närliggande restauranger i närheten av skolan. Minus läsk, chips och godis.

Hur kan detta vara möjligt när det i den nya skollagen tydligt står att maten som serveras i skolan ska vara näringsrik?

Och, det som stör mig allra mest är att helt plötsligt så finns det pengar till att ge eleverna kuponger värda omkring 45 kr. Var har viljan funnits till att ge motsvarande summa till skolköken, och till löner för de som arbetar där så att välrenommerade kockar vill ha sin arbetsplats där? Mer pengar + kvalificerad personal skulle ge bättre mat, förstås. Med det inte sagt att det inte finns kök som redan idag serverar god och bra mat.

Om du vill läsa mer om mat, hälsa, politik och människor runt omkring samt läsa hela inlägget om skolmaten är du välkommen till Sitellochfrisk.se

Maria Sitell

Karriärvägar skapas för lärarna

2011-09-14T12:48:00.002+02:00

Regeringen har idag, med Folkpartiet som drivande, meddelat att man i budgetpropositionen tänker lägga förslag om en karriärutvecklingsreform för lärarna. Nya utvecklingssteg införs för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. En utredning ska titta närmare på hur utvecklingsstegen kan utformas. Regeringen skjuter till 1,4 miljarder under en treårsperiod för att täcka kommunernas merkostnader för de höjda lärarlöner som detta medför.

Satsningen är verkligen välkommen. Den betyder att morötter skapas för lärare att genom att göra ett bra jobb få nya befattningar och högre lön. Det ger också en tydlig signal till kommunerna att uppmärksamma duktiga lärare mer. Vi i Sollentuna har för ett par år sedan instiftat ett pedagogpris för att lyfta fram våra duktiga lärare. Möjligheten att ta till vara de bästa lärarnas kunskaper och anställa dem på karriärtjänster är fantastiskt viktigt. Chansen att ge fler elever möjlighet att ta del av deras erfarenheter måste tas tillvara. Vi tror att det kommer att leda till en generell förbättring i skolan på sikt. Det är vår skyldighet som liberala skolpolitiker i Sollentuna att genomföra detta.

Carina Knorpp, vice ordförande i Barn och ungdomsnämnden
Anders Morin, ordförande i Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden

Rapport - Vården i Almedalen 2011

2011-09-13T17:32:00.005+02:00

Almedalsveckan är vårdens största och viktigaste mötesplats för idéspridning och debatt. Det är i Almedalen de heta framtidsfrågorna diskuteras, vårddebatten där visar vilka förändringar som är på gång.

Rapport: Vården i Almedalen 2011 ger en samlad bild av veckan. Den 96-sidiga rapporten återger under sju temaområden de 34 viktigaste seminarierna i text och bild, samt innehåller information om webb och kontaktpersoner hos arrangörer. Rapporten analyserar och sammanfattar veckans utspel, förslag, budskap och besked.

Rapporten har producerats av Gullers Grupp och finansierats av ett ovillkorat ekonomiskt stöd från 14 företag, organisationer och myndigheter. Urvalet har kvalitetssäkrats av ett oberoende redaktionsråd.

För dig som är intresserad av frågor som rör vård och hälsa ger dig Vårdrapporten en bra bild av var diskussionens betoningar ligger och vilka trender vi ser för det kommande året. Du kan ladda ner den eller beställa en tryckt version för 140 kr/st + moms och porto.

Trevlig läsning!

Negativt att vara tyst om positivt, fast inte tvärtom.

2011-09-11T02:29:00.001+02:00

P1 har gjort ett inslag om Sollentunas kommunikationspolicy och där ges sken av att vi politiker vill måla upp en förskönande bild av kommunen och sätta munkavle på tjänstemännen. Dessutom framställs det som lite suspekt att vi varit framme och reviderat dokumentet när media börjat ställa frågor.

Den 21/9 förväntas kommunfullmäktige anta en något reviderad version av integrations- och kommunikationsberedningens förslag till policy för extern kommunikation, service och tillgänglighet för Sollentuna kommun. För den som inte vet det föregås fullmäktigebeslut nämligen av kommunstyrelsebeslut. Dessa i sin tur föregås normalt av beslut i något av kommunstyrelsens två utskott, i fallet med policyn var det kommunstyrelsens arbetsutskott, sollentunapolitikens Crème de la Crème, som hanterade frågan. Just denna policy har faktiskt också innan den nådde arbetsutskottet nagelfarits i en speciell integrations- och kommunikationsberedning som har representanter från alla partier i fullmäktige. Innan beredningen fattade något beslut om förslag till policy har partigrupperna dessutom getts chans att tycka till. Att dokumentet ändras lite i de olika stegen är därför helt naturligt och visar att bara att demokratin emellanåt faktiskt fungerar och att politikerna i de olika instanserna inte bara är där för att agera röstboskap. Alla dessa led finns för att ge utrymme för förankring och förändring.

Redan på skisstadiet av detta viktiga styrdokument var ett viktigt medskick från Folkpartiets fullmäktigegrupp att det tydligt skulle framgå att kommunen inte på något sätt begränsar yttrandefriheten för kommunens anställda. Jag tycker det var mycket bra att kommunstyrelsen i onsdags reviderade förslaget något så att detta nu framgår ännu tydligare.

Det här med att policyn bidrar till en förskönande bild av kommunen då? Det är naturligtvis inte alls syftet att ge en falsk bild. Jag kan dock sträcka mig till att policyns reviderade formulering om att ”Sollentunas kommunikation ska förmedla en trovärdig bild av Sollentuna som en kommun som är bra att bo, leva och arbeta i och en kommun som är en attraktiv arbetsgivare” är lite för luddig. Min åsikt är nämligen att styrdokument av det här slaget ska hålla även när man läser det som fan läser bibeln. All risk för feltolkning i de viktiga styckena borde, i mitt tycke, elimineras på vägen till antaget dokument. Därför är nog trovärdig lite illa valt eftersom det kan tolkas som något helt annat än sann.

Jag kan bara beklaga att jag just när detta ärende kom upp på alliansgruppen innan kommunstyrelsen inte alls var i skick att agera i min favoritroll som djävulens advokat. Jag erkänner, jag var precis lika tyst som alla andra.

EU-frågan: ett mer personligt blogginlägg

2011-09-10T18:57:00.002+02:00

Återkommer om artikeln på SvD BRÄNNPUNKT av Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt. Efter att ha läst de kommentarer artikeln fått på SvD har jag blivit starkare medveten om vilket mod dessa fyra visat genom sin artikel mitt i dagens starka anti-EU blåst.

Därmed har jag på min egen blogg skrivit ett mer personligt inlägg om deras insats. Välkomna att läsa det!

"Stå utanför Euron kan bli dyrt"

2011-09-10T09:12:00.002+02:00

Viktig artikel av viktiga politiker i det enda svenska partiet som vågar se fullt ut hur nödvändigt Europa-samarbetet är och hur viktigt det då är att vara med i euro-samarbetet. Artikeln finns i sin helhet att läsa i SvDs nättidning.

Där införs också kommentarer som numera går genom Facebook. Bland dem kan man läsa massor med i allmänhet anonyma inlägg, ofta föraktfulla och hatiska men i vart fall med löftet att aldrig rösta på dessa politiker mer.

Jag har till detta debattforum med mitt namn tydligt angivet sänt in följande kommentar:

"FP-politikerna har rätt i sin analys och sina slutsatser, och det är väl att de vågar uttrycka dem. En slutsats är emellertid värd att lägga till just i Sverige. 1992 försökte vi krampaktigt rädda en valuta, vår egen, genom att till slut höja marginalräntan till 500 procent. Euro-ledningen uppträder nu lika krampaktigt. Bäst är att låta sådana länder lämna båten som släppts ombord av ren välvilja och utan kontroll sedan av att de följt reglerna."

Facebook påstås vara lätt. Kinesiska är också lätt för dem som vuxit upp med språket. Det har jag emellertid inte gjort. Facebook-muren kan vara lika svår att bestiga om Kinesiska muren. Jag har inte lyckats få min kommentar införd på SvD.se/opinion/brannpunkt.

Nu vet i alla fall ni folkpartiklar i Sollentuna att jag försökt. Ni vet redan att jag i likhet med Adam Swejman och "inofficiella" personer i Bryssel menar att Euron och Grekland bäst räddas genom skilsmässa. Jag hoppas den insikten sprider sig också i Sveriges mest EU-positiva parti.

Tre dagar att minnas

2011-09-10T08:26:00.002+02:00

Årsdagar inträffar hela tiden. Idag ska jag uppmärksamma dessa tre som kommer i rad:

Idag 10:e september är det 100 år sedan vår frihet ökades genom att alla män kunde gå till val med allmän och lika rösträtt.

På måndag den 12:e september var det 90 år sedan vår frihet ökades genom att kvinnor fick gå till val på lika villkor som män.

Där emellan är det 11:e september och 10 år sedan vi fick en mindre fri värld.

"Köpa ut" Grekland

2011-09-07T13:41:00.004+02:00

Rubrik idag på fyra spalter över första sidan i SvD NÄRINGSLIV:

"I Bryssel stöter man nu på tankar om att 'köpa ut' Grekland ur valutaunionen"

Artikeln som rubriken gäller är skriven av Mats Hallgren, reporter vid SvD NÄRINGSLIV. Artikeln påminner mig om mitt blogginlägg den 5 september med rubriken Rädda Euron och Grekland. Där instämde jag i det som LUFs ordförande, Adam Cwejman, skrivit om det allvarliga problemet. Jag förde sedan in samma inlägg på min blogg men med det här tillägget:

"Sverige bör inte glömma vart det förde när svenska regeringen och riksbanken envisades med att gå på tvärs emot marknadskrafterna. Landet hann komma upp i en styrränta på 500 procent innan man insåg att slaget var förlorat. Nu måste motsvarande insikt infinna sig i fråga om Grekland."

Nu börjar alltså en insikt växa fram i Bryssel om att realekonomiska realiteter inte kan bekämpas hur länge och hur mycket som helst genom att en hårt drabbad valutaunion – som inte är överstatlig och alltså inte har maktmedel – betalar för länder som inte själva klarar att sanera sin ekonomi. Jag citerar nu glimtar ur Mats Hallgrens artikel:

– Högst inofficiellt stöter man nu i Bryssel på tankar om det hittills otänkbara, nämligen att ”köpa ut” hopplöst skuldtyngda länder ur valutaunionen.

– Förenklat kan skuldkrisens ursprung förklaras av ekonomisk-politiska svagheter i konstruktionen; det fanns inte tillräckligt bindande krav på uthållig budgetdisciplin och det fanns inget tillräckligt tvingande regelverk för strukturreformer och modernisering av de svagare ekonomierna, främst i södra Europa.

– För att undvika framtida kriser måste både finanspolitiken och övrig ekonomisk politik bli mer överstatligt bindande. Om detta förefaller de flesta vara överens (i teorin).
Men när detta ska förverkligas i regeringar och parlament har den politiska viljan hittills inte infunnit sig i tillräcklig grad. Osäkerheten kvarstår och den finansiella marknaden har inte förtroende för politiken – i alla fall inte ännu.

Detta är alltså bakgrunden till att Mats Hallgren nu stöter på tankar i Bryssel om det hittills otänkbara, nämligen att ”köpa ut” hopplöst skuldtyngda länder ur valutaunionen. Vi i Sveriges mest EU-vänliga och europositiva parti bör definitivt våga pröva dessa tankar.

Ett sätt att rädda Euron – och Grekland

2011-09-04T20:58:00.005+02:00

Jag rekommenderar varmt en artikel av LUFs ordförande, Adam Cwejman. Den infördes igår på Svenska Dagbladets BRÄNNPUNKT. Jag läste den mot bakgrund av det alldeles särskilda intresse och engagemang för Europa som jag har.

På 50- och 60-talen ingick det i mina uppgifter för Handelsbanken och SNS att fara runt i Sverige och hålla föredrag om den kommande Europamarknaden. Stora svenska exportföretag behövde ingen hjälp med att förstå vad som väntade men mindre företag med Sverige som marknad måste få den hjälpen.

Sedan dess har jag följt Europa-samarbetet som utvecklats till en Europa-integrering. Den utvecklingen har i allmänhet varit glädjande men i fråga om utvidgning har den kännetecknats av en översvallande välvilja och vilja att visa sig god, kombinerat med ovilja till ekonomisk realism och kontroll.

Det började när Östtyskland brast och skulle slås samman med Västtyskland. Helmut Kohl drev då igenom att den östtyska marken skulle växlas mot den västtyska med kursen 1/1. Detta underminerade fullständigt den östtyska konkurrenskraften och gjorde landsdelen till en bidragstagare.

Välviljan och viljan att visa sig god liksom oviljan till ekonomisk realism och kontroll firade nya triumfer när EU utvidgades och gjorde en rad länder till bidragstagare. Jag är en varm anhängare av EU – ett av skälen till att jag stannat i FP – och av euron men jag har blivit alltmer bekymrad över att de nya länderna togs in utan ordentlig kontroll av realekonomin och dess hantering i respektive land.

Så började galenskapen galoppera. Det var när Frankrike och Tyskland tilläts bryta mot reglerna. Varför skulle då Grekland och andra länder med svag konkurrenskraft hålla på några regler? Utan skarpa krav från EU och utan skarp kontroll av att de följs måste då vissa länder sjunka snabbt. Grekland är nu i den situationen.

För att rädda euron är det vettigt att länder som aldrig skulle ha släppts in i det systemet tillåts att lämna det. Grekland tvingas då genomföra en devalvering och reformer som invånarna inte kan skylla på Bryssel och banker och Tyskland eller Finland.

Ett år under den tid jag arbetade med upplysning om den kommande Europa-marknaden, var jag också ordförande i Folkpartiets Ungdomsförbund. Därför gläder det mig att den som nu föreslagit den enda vettiga åtgärden för att rädda euron och Grekland är LUFs ordförande, Adam Cwejman.

Ny lokaltidning - Vi i Sollentuna

2011-08-26T19:34:00.002+02:00

Idag uppmärksammades jag på att det finns en ny lokaltidning i Sollentuna - Vi i Sollentuna. Kanske inte så konstigt att jag inte hört om den eftersom första numret är daterad för i morgon.

Positivt är att nyheterna verkar finns på webben också (så man kanske kan läsa löpande där samt länka från bloggen).

Som ett i under pricken ser jag Lennart uppe till höger på förstasidan...

Grattis på födelsedagen säger jag även till det fria operativsystemet Linux som fyller 20 idag. Det ser jag gärna mer av i skolorna. Inte just för att det är gratis utan just för att friheten att inte vara inlåst är viktig.

Mer om Skälbyskolan

2011-08-23T22:21:00.003+02:00

I början av sommaren var jag glad över beslutet Barn- och ungdomsnämnden tog som innebar att den 40 år gamla paviljongen vid Skälbyskolan skulle stå kvar tills en lokalutredning blir klar. Jag skrev om det här på bloggen och Mitt i Sollentuna skriver om det idag.

Knappt hann beslutet svalna i somras förrän tjänstemän hittade fram besiktningar som dömde ut paviljongen. Gamla papper som var nyhet för politiker.

Vid kvällens BUN-möte var det bara att krypa tillbaka och tillåta avveckling av paviljongen. En grupp föräldrar kom även nu och de var mindre glada än förra gången.

Nu hoppas vi på en snabbare lokalutredning samt en snabbutredning ifall temporära (mindre) lokaler kan skapas.

Att barnen ett tag ska ha utegympa utan dusch- eller omklädningsmöjlighet ett par veckor framöver låter inte bra (även om jag tror personalen löser det).

Vi politiker är inte glada heller. Att viktiga beslutsunderlag dyker upp efter beslut har kostat onödig tid. Att hitta en syndabock förändrar inte nuvarande läget.

De fel i ärendet jag vill lyfta fram är:

Kommunen underhåller skollokalerna dåligt. Sur efterräkning riskeras på fler platser.
Dålig framförhållning. En lokalutredning borde gjorts för ett eller två år sedan.
Kommunikationen mellan nämnder, kontor, tjänstemän, rektor och politiker behöver förbättras.

Tur att ingen blivit politiker för att man är nöjd med alla sakers tillstånd...

Grattis till säkrad tronföljd

2011-08-17T20:36:00.003+02:00

Klart man säger grattis till Victoria och Daniel. Det är pirrigt för många att berätta för omvärlden att man väntar barn, att berätta för en så mycket större omvärld är så mycket pirrigare.

Förståss hoppas alla att Victoria får ett långt lyckligt liv, vilket gör att kommande kronprins/prinsessa kan förväntas vara pensionär när titeln ska uppgraderas till regent (sån är monarkin)

Jag är inte för arvmonarkin. Det är ett i grunden felaktigt system. Det ändrar inte nya prinsar och prinsessor.

Frågan om monarkins varande äger inte Victoria. Så som en medmänniska säger vi grattis till tillökningen, den lyckan är alla värda. Själv blir jag alltid lycklig när jag hör att andra väntar tillökning (och smyger nu in att jag har ingen förståelse för arbetsgivare som bara ser problem).

Barn måste få skvallra

2011-08-15T22:33:00.001+02:00

Vi har alla hört om Patrik Sjöbergs utsattes för sexuella övergrepp som ung. Bra att han berättar eftersom han inte är ensam.

Det pratas också mycket om sveket från de vuxna och yttervärlden. Det sveket liknar faktiskt det som finns vid mobbning eller kvinnomisshandel.

För mig är det inte uppenbart ett svek eftersom omvärlden var omedveten. Grunden är ofta att de utsatta inte vill berätta. De vill hellre att "det onda" ska sluta, försvinna och glömmas. Patrik Sjöberg var 35 när tränaren Viljo avled. Han skulle i så fall ha många år som vuxen med "svek" mot sig själv och andra utsatta barn.

Alla vuxna är beroende på att någon "skvallrar". Jag i yttervärlden ser inte helheten och är inte tankeläsare. Vi måste få alla att förstå att vissa saker som inte är okey får det berättas om - annars löses inte problemet.

Den som får höra en berättelse får sedan handskas med informationen varsamt. Det kan vara ett dilemma, men gör man fel så sviker man berättaren.

Bomben och massakern i Norge

2011-07-30T21:05:00.003+02:00

Välkomna till min blogg! Där har jag gett iakttagelser och synpunkter på det förfärliga som hänt och hur reaktionen hittills varit.

Just nu är 38 000 scouter samlade utanför Kristianstad, bland dem en dotter och en dotterdotter till mig. Det som hänt på Utøa kommer att lägga en börda på arrangörerna av sådana evenemang. Det säkerhetstänkande som förut judar och muslimer tvingats leva med måste även vi andra lära oss.

Feminism på tillbakagång?

2011-07-18T11:21:00.003+02:00

En ny tjänst hos Google presenterar hur många gånger ett ord har använts i tryck under olika tider. Jag har berättat närmare om detta på min blogg. När jag söker på ordet feminism ser jag, föga förvånande, att ordet varit på stadig uppgång ända sedan 1960-talet. Desto mer överraskande är att användningen av ordet omkring år 1997 började gå ned med samma fart som det gått upp tidigare.

Det bör ge upphov till tankar, och på min blogg har jag berättat om de första som dykt upp i mitt sinne.

Ramstrand väcker sovande björn

2011-07-14T19:49:00.001+02:00

Svar på insädaren ”En välsignelse skadar ingen elev” i Mitt i Sollentuna den 12 juli:

Vi är delvis överens Ramstrand och jag, det finns ingen anledning att på principiella grunder inte använda Sollentunas kyrkor vid skolavslutningar. När bra alternativ lokal saknas kan de erbjuda ett stämningsfullt och vackert rum. Våra gamla kyrkor är dessutom en del av vårt svenska kulturarv och vi är alla via skattsedeln med och betalar för att de restaureras och hålls i gott skick, oavsett om vi är medlemmar i Svenska kyrkan eller inte.

Så länge tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron, inte på religiösa inslag, anser både jag och Folkpartiet, i likhet med Skolverket, att skolavslutningar i kyrkan inte ska anses strida mot skollagens krav på en icke-konfessionell undervisning.

Sverige är dock inte ett kristet land. Merparten av befolkning tror inte på Gud. Jag tycker därför att skolavslutningar gärna kan vara sekulära, oavsett vilka lokaler de hålls i, och präster och välsignelser får därmed gärna lysa med sin frånvaro. För nog tar ingen skada av att rektor, lärare och barn själva leder en stämningsfull skolceremoni med tal och sång?

Josefin Silverfur, nitisk ateistisk humanist med barn i skolåldern

Långsamma länsstyrelser

2011-07-02T23:12:00.004+02:00

När plan- och bygglagen ändrades 2 maj iår satte staten tryck på kommunerna; bygglov ska hanteras inom tio veckor från det att komplett ansökan kommit in. Det är bra, mer tid ska det inte behöva ta att få sitt ärende prövat. Det är dock mer regel än undantag att bygglovsbesluten som kommunerna fattat överklagas av någon. Då hamnar ärendena hos statens egna förlängda arm, länsstyrelsen. Där blir de tyvärr ofta liggande visar granskning som gjorts av Sveriges kommuner och Landsting. Om detta tycker vår egen Lennart Gabrielsson, tillika SKLs 1:e vice ordförande, till i TV4-inslaget ovan. Vill ni istället ta del av inslaget via TV4s hemsida kan ni göra det här. SKLs pressrelease hittar ni här.

Självande Skälbyovationer

2011-06-25T08:51:00.005+02:00

I onsdags den 22:a så hade Barn- och Ungdomsnämnden ett extrainkallat möte angående vad som ska hända med paviljongerna i Skälbyskolan (F-3-skola). Ett 50-tal besökare kom för att övervaka vårt beslut.

Utgångsbudet var att paviljongerna skulle rivas och barnen skulle vandra ~750 meter för de aktiviteter som skulle försvinna. Föräldraåsikterna för ett sådant beslut var många och hårda.

Vi partier i alliansen diskuterade allt mellan himmel och jord för att hitta ett beslut. Tankar som att "vika sig för en föräldrastorm" (svaghet?) och "lyssna på människor" (styrka?) var uppe.

Att de 40-åriga paviljongerna måste rivas är utom allt tvivel. Men vi saknade underlag för när. Konsekvenserna av en rivning var inte godtagbara. Så en enhetlig nämnd gick på alliansens linje att se till att få en lokalutredning av skolan som ska ta hänsyn till allt från kök, fritids och förråd.

Det var första gången jag varit med om att åhörarna mangrant har applåderat efter att ett beslut fattats.

Manifestation mot utvisning

2011-06-17T22:08:00.001+02:00

Utrota barnfattigdomen

2011-06-08T22:20:00.003+02:00

All fattigdom ska bekämpas. Den önskan har vi alla. Speciellt barnfattigdom är viktig eftersom den gruppen är helt oskyldig till sin situation. Med de vuxna och gamla kan alltid någon hitta nått pyttigt som är "självförvållande".

Jag håller med DN om att det är bra om vi är överrens om vad barnfattigdom innebär. Den relativa metoden är bra för att peka ut var den ekonomiskt fattiga gruppen finns. Men som ensam målmätare på om barnfattigdomen minskar så är relativism för mig oanvändbar.

På kommunal nivå kan Sollentuna minska barnfattigdomen genom att bygga dyra bostäder (så att fattiga söker sig från kommunen). Det är jättebra för vår statistik - eller hur? Nationellt tänkt så borde en rik kommun däremot bygga många billiga bostäder för att kunna nå de fattiga. En ansvarstagande mellanväg är antagligen mer framkomligt.

Medan jag skrev ovan så googlade jag efter vad andra kloka människor sagt och hittade ett program från UtbildningsRadion. Antagligen bättre lyssna på dem än på mig tänkte jag. Där poängteras relativismens betydelse. Men då i form av att det som var "nödvändigt" 1980 nu har förändrats. Vi måste alltså hela tiden förändra definitionen av fattig (förr var TV+tidning nödvändig, idag en dator+internet).

Viktigare än pengar för barnen är fortfarande föräldrar. Där det finns föräldrar som tappat orken där hittar vi de riktigt fattiga barnen.

En dator till varje elev redan nästa år!

2011-06-06T20:18:00.005+02:00

Det är naturligt för alla elever att använda sig av datorn som hjälpmedel. Datorerna används för att lära eleverna engelska, med bra uttal, matematik, SO och sitt eget språk. De är billiga i inköp, robusta och tåliga. Det finns trådlöst nätverk i skolan så att eleverna kan ta reda på fakta på internet.
Eleverna bor i en av de snabbast växande ekonomierna på sin kontinent. De bor i Rwanda och nästa år kommer alla elever ha varsin dator i skolan, allt detta i ett ovanligt bra inslag på TVnyheterna.
I Sollentuna har vi som mål att vara där året efter, 2013.
Det kan kännas ovant men Afrika kan gå om oss på fler arenor.
Jag kan bara säga grattis Rwanda och lycka till.
Vi får jobba på här hemma och minnas att vi ligger bra till med svenska mått.

Förhandlad upphandling och många leverantörer

2011-06-04T22:58:00.004+02:00

Härom veckan blev jag glad när jag hörde att Sollentuna använder förhandlad upphandling för IT-tjänster inom skolan.

Lite googlande visar att det är en ny företeelse tillåten från 15:e juli (förutom de smarta som "fuskat" med det tidigare). Så att jag inte hört om det förr är naturligt.

Själv är jag starkt ifrågasättande till upphandlingar där det finns stort inslag av komplexitet eller (vilket är vanligare) att upphandlaren inte vet vad man vill ha. Fastprisoffert på sånt skapar ofta två förlorare.

Jag har sett skattefinansierade organisationer upphandla tjänster just för att de inte vet vad de vill ha. Anbudsbeskrivningen skriker okunskap - och resultatet blir allt annat än bra.

En förhandlad upphandling tar avstamp i att anbudsgivaren har kunskap att ge ett mervärde upphandlaren inte kunde förutse. Det måste vara bra.

IT-drift är populärt att lägga på outsourcing. Antalet misslyckande på det området är många. SL bytte från Logica till EDB och överflyttningen tog över ett år (med massor av intern extratid som vi i skattekollektivet betalar för). En annan variant i det avseendet är att ha många leverantörer. Försäkringsbolaget IF berättar på IDG hur de har flera leverantörer av IT-tjänster. Det ger en konstant press i förhållandet mellan pris och kvalité.

Förhandlad upphandling och många leverantörer är två saker jag vill se mer av.

Skolk i betyg

2011-05-26T19:39:00.003+02:00

Frågan om skolk ska skrivas in i betyg har varit aktuell härom veckan.

I Sollentunas instruktion för "Trygghet och Studiero" finns beskrivet hur föräldrar ska få meddelande när barnet har ogiltig frånvaro. Fungerar det var min fundering....

Jag fick svar från skolchefen i Sollentuna hur det fungerar i praktiken. Det undersöks om ett gemensamt system där frånvaro skickas ut per SMS. Tills dess så är det vanliga idag att man ringer eller mejlar. Rektorerna är medvetna om deras ansvar och bedömdes ha koll på läget, även om man kan anta att det inte alltid fungerar.

Någon bra statistik på hur stort skolket är har jag inte tillgängligt. Men CSN har statistik över skolk från gymnasiet. I Stockholms län hamnar Sollentuna på imponerande andraplats med 1.8% (Upplands Bro har 1.7%). Medel är 5.3%. Om det är riktigt så kan vi vara nöjda till 97.2%.

En magisk kväll på Edsvik

2011-05-20T10:53:00.007+02:00

Igår var Folkpartiet med och sprang Edsviks parkstafett. Peter Ahlström, Hanna Clerkestam, Anders Morin och Christina Nelson Södersten gjorde en fantastisk insats. De blev femma i mixstafetten och bäst av de partier som ställde upp (MP, KD och S). Kommunens största parti, moderaterna hade inte några löpvilliga medlemmar.

Kan inte säga annat än att det stämmer som det står på deltagarnas tröjor "Folkpartiet - ett steg närmare framtiden".

Anders, Christina, Hanna, Peter

Foto: Pär Åkerström

Lennarts tankar om socialpolitik

2011-05-15T15:30:00.002+02:00

Hör vad Lennart Gabrielsson, i rollen som ordförande för den politiska arbetsgruppen om socialpolitik, berätta om det idéutvecklingsarbete som ska ske i Folkpartiet för att ta fram en ny liberal politik på området.

Fler inlägg från andra programgrupper finns på Folkpartiets YouTube-sida.

Alliansfest vid Bögs gård

2011-05-12T22:09:00.001+02:00

40-talet företrädare för alliansen i Sollentuna träffades i onsdags vid Bögs gård. Fågelskådning i solsken och vacker natur avrundades vid det nybyggda järnåldershuset. Därefter mer umgänge över en god middag.

Tack till de som med Gunnar Bergqvist ordnade denna trevliga kväll.

En väg till höjda lärarlöner

2011-05-06T22:30:00.005+02:00

Bra lärare ska ha bättre betalt än mindre bra.

Dåliga lärare utgår jag från att vi inte ska ha. Att de är dåliga behöver såklart inte vara deras fel (som konsult har jag själv hamnat i fel roll ibland).

En bra lärare är en som ger barnen förutsättningar till kunskap. En bra lärare är inte nödvändigtvis den som är social kompetent mot föräldrar och rektor. Mr Miyagi var en knepig typ, men som i filmen skapade underverk.

Nåväl. Min tanke sedan en tid är att bra lärare i en klass ger en bra klass. Men om den läraren ska förtjäna sin extra duglighet i lön så måste läraren möta fler elever än bara en klass. Detta kommer naturligt i högre klasser där elever har en lärare per ämne (en duktig fysiklärare kan höja studiemöjligheterna i alla ämnen). I de lägre klasserna kommer denna elevkontaktyta inte lika naturligt.

Här någonstanns finns möjligheterna för vissa lärare att differensiera upp sin lön - dvs att kunna lära fler barn mer.

Från politikens sida blir utmaningen att möjliggöra att fler elever får möta de riktigt bra lärarna.

Historielösa monarkister

2011-04-30T23:22:00.003+02:00

Jag är principiell republikan. Jag har svårt att se hur man kan vara annat (även om kungen fyller år idag).

Jag är även historieintresserad. I dagarna läser man (exempelvis i SvD) hur folk önskar att kungen ska abdikera och låta Victoria ta över. Samma debatt finns i Storbritannien. Jag förespår att varken kungen abdikerar eller Charles avstår. Jag förespår samtidigt att vi om 30 år har samma sits och önskar att Victoria avstår tronen till förmån till sin eventuella avkomma.

...och så där kommer vi hålla på.

Få vill ha en åldring på tronen. Men Gustav V var 59 när han blev kung och Gustav VI Adolf var 68. I praktiken är det bara för monarkister att inse att monarki innebär att det med jämna slutfaser sitter en gammal oförmögen person på tronen. I medel så är tronen något man har de sista 30 åren i livet (inte 30 år i mitten av livet)

För 200 år sedan valdes/utsågs en ny kung. Svenska historien är full med valda kungar. Inom tid kommer vi nog välja president också och det kommer inte bli någon katastrof.

Alla som tror på gud räcker upp handen!

2011-04-28T01:58:00.002+02:00

Jag satte nästan maten i vrångstrupen och fick harkla mig rejält innan jag återfick talförmågan och kunde fråga ut treåringen som satt med armen rakt upp vid matbordet. Visst hade vi pratat om religion med honom, men meningen vår son tagit i sin mun och den efterföljande fysiska trosbekännelsen från denne lille repeterande papegoja måste helt enkelt ha varit i säck innan den kom i påse. Det hade den, visade det sig. Sonens citat kom från en fröken på morgonsamlingen på det dagis han precis bytt till. Jag är än idag imponerad av att jag lyckades hålla mig saklig och lugn i min utfrågning av sonen trots att det som malde inombords var helt andra frågor än de som kom ur min mun. Varför frågade personalen ut barnen ut om deras tro? Var det möjligt att vi som föräldrar kunde ha missat att vår förskola hade kristna förtecken?

Många är de gånger jag funderat över om en kommun med platsbrist i barnomsorgsverksamheter kan hänvisa barn till en religiös förskola mot föräldrarnas vilja. Jag har väntat och väntat på någon annan ska intressera sig för frågan och att den ska dyka upp i media, men tänkt att det tyvärr lär dröja. För en religiös familj som upprörs över en förskola med annan religiös profil väcker knappast några sympativågor i ett sekulariserat Sverige och vilken ickereligiös familj kan träda fram offentligt utan att både de och budbäraren framstår som intoleranta? Men så plötsligt händer det, en av få religiösa rörelser som det går att kritisera ostraffat ger sig in i förskolebranschen och Stockholms stad står plötsligt i skamvrån efter att ha hänvisat ett barn till en pedagogik som har sitt ursprung hos folk som tror att vi alla lider av trauman som vi åsamkats av elaka utomjordingar för miljoner år sedan. Scientologkopplingen lyfter problemet med att kommuner kan hänvisa barn till udda förskolor till en förstasidesnyhet i DN.

Vad gäller förskoleplacering säger skollagen att ”Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål”. Är det ett rimligt önskemål att inte vilja ha en konfessionell förskola åt sina barn? Ska man kunna tacka nej till en finskspråkig förskola och ändå få en annan placering inom lagens stipulerade fyra månader? Jag tycker det.

Folkpartiet vill att alla barn och föräldrar ska kunna välja den skolform som passar barnet bäst. För mig innebär den valfriheten också att barn och föräldrar inte ofrivilligt ska hänvisas till waldorfpedagoger, föräldrakooperativ och allergiförskolor när det de efterfrågar är barnomsorg utan atroposofi, arbetsgivaransvar eller extra avtal om att föräldrarna ska hålla sig rökfria. Utan ett tydligt ramverk om vilka önskemål en kommun tycker det är skäliga att ta hänsyn till saknas den förutsägbarhet som behövs för att den önskvärda valfriheten inte samtidigt ska riskera bli en begränsning för andra. Även vi i Sollentuna borde nog ta oss en funderare på vilka ramar vi enas kring för om detta finns idag i alla fall ingen information på kommunens hemsida.

Nej, sonens förskola hade inga kristna förtecken. Under samtalet där vid middagsbordet framgick det ganska snart att förskolan bara hade gjort just det vi hoppats på när vi valde just den, de hade aktivt jobbat med den värdegrund och det uppdrag läroplanen slagit fast. Att min son redan som treåring inte bara hemma uppmuntrats att diskutera och reflektera över tros- och livsfrågor samt skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt ger i alla fall mig gott hopp om framtiden.

Skoj att Sollentuna är så rika...

2011-04-27T18:18:00.004+02:00

Det är först när pengarna försvinner man inser att man borde njutit av att man hade. Jag läser hos Rapport att Sollentuna får största negativa förändringen med nästa uträkning av skatteutjämningen (Robin Hood-skatten).

1763 kronor per invånare ger mig häpnande 110 miljoner kronor. Det är så man vill räkna på det många gånger.

"Den årliga förlusten får vara högst 250 kronor om året vilket motsvarar 13-14 öre i kommunalskatt. För till exempel Sollentunas del, som förlorar 1 723 kronor per invånare, tar det sex år innan neddragningen når full effekt."

Inte lär det bli lättare att satsa på behövande områden nu. Man blir förståss ledsen när pengarna i mottagande kommuner går till hockeylag. Men så är spelreglerna.

Det är dubbla känslor att straffas för att man är (relativt) bäst. Livet är roligare att se positivt på det. Så jag fokuserar på det positiva.

Sollentuna måste inte växa...

2011-04-24T19:54:00.003+02:00

Jag läser i Lokaltidningen för Nacka och Värmdö hur Nackalistan inte vill att kommunen ska växa. (Länkat från FP-Nacka)

Sollentuna måste inte heller växa. Vi som bor här kan må bra i våra villor och se värdet öka i takt med tiden. Våra barn kan med glädje använda vår rikedom och få råd att köpa lägenheter i kommuner som skövlar sin skog för att bygga lägenheter.

Jag tror inte det skulle vara svårt att övertyga många sollentunabor om förträffligheten att behålla allt som det varit. Man kan ha ett parti med bara den idén också.

Men sån är inte jag lagd. Står folk upp på tåget så makar jag mig och hävdar inte min rätt till två säten för att jag gick på i Rotebro. Det gör mig ont när partier som Nackalistan tycker att alla sittplatser är tagna. Likaså nyinflyttade i huset vid skogsbrynet som anser att "mitt hus är det sista som får byggas i området".

Så rubriken är fel - Sollentuna ska växa i takt med övriga kranskommuner. Totalt sett på alla områden ska vi ta vårt ansvar - gärna mer, men inte mindre.

Förbjuda tiggeri hjälper inte

2011-04-23T09:40:00.005+02:00

I dagens SvD skriver en Sverigedemokrat om varför vi bör förbjuda tiggeri. Hans syn på folk från andra länder lyser igenom starkt, men slutsatsen att förbjuda tiggeri kan ha kommit från nästan vem som helst.

Han nämner inte om dragspelande "tiggare" ska vara förbjudet, men eftersom man utför en tjänst/uppträdande så faller det inte inom allmänhetens syn på tiggeri. Tiggeri från Röda Korset kan man också anta ska vara tillåtet, likaså majblommor.

När jag besökte Israel så förklarade guiden för mig att tiggeri var förbjudet. Det var därför vi såg man många människor som gick runt och sålde garnstumpar på 5-8 centimeter. Priset var helt upp till dig. Tiggeriet hade bytt skepnad till försäljning.

Ett förbud mot tiggeri kommer bara göra att tiggeriet byter skepnad.

Bästa motmedlet mot tiggeri är att faktiskt inte skänka något. Så enkelt är det och marknadskrafterna kommer göra att tiggeriet avslutas.

Tiggarnas hårda livssituation måste vi sedan hjälpa på annat sätt.

Equal Pay Day

2011-04-20T23:34:00.002+02:00

För en vecka sedan, 12:e april, "firades" Equal Pay Day i USA.

Den dagen symboliserar hur långt in på 2011 som kvinnorna måste arbeta för att tjäna lika mycket som männen gjorde under 2010.

Sug på den alla män!

Filosofiska nötter

2011-04-18T02:33:00.001+02:00

Hur många kvinnor känner du som genomfört en abort? Fundera på det en stund.

Två filosofiskt lagda herrar, Nicolas Espinoza och Martin Peterson framför idag på DN debatt att det är ”Dags för samhället att nyansera synen på aborter”. I ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet undersöker de tanken att grundläggande moraliska omdömen om rätt och fel inte alltid är binära. De vill ändra den svenska lagstiftningen så att den speglar att aborter kan befinna sig en moralisk gråzon. Det heter att ”abortlagen bör moderniseras”.

I Sverige råder fri abort fram till 18:e graviditetsveckan. Därefter krävs särskilt tillstånd från Socialstyrelsen, som dock måste avslå ansökan om det finns anledning anta att fostret är livsduglig. Espinoza och Peterson finner uppenbarligen detta fel och vill införa en tredje kategori där det inte är samhällets skyldighet att aktivt assistera kvinnor som önskar göra abort, men där samhället heller inte förhindrar att de utförs. ”Om den gravida kvinnan befinner sig i den tredje kategorin och väljer att avbryta graviditeten är det hennes eget ansvar, inte något som samhället är skyldigt att bistå henne med.”

De debattsugna herrarna anser också att ”60- och 70-talens kvinnorörelse [hade] fel när den drev fram en abortlagstiftning som bygger på tanken att kvinnans rätt till sin egen kropp nästan alltid är överordnad fostrets.” Man har dessutom kommit med kreativa förslag på hur man ska förhindra att den föreslagna moderna lagstiftningen leder till att aborter utförs illegalt eller blir en klassfråga, men jag tänker inte gå in närmare på vilka praktiska problem det skulle ställa till med när olika landsting kan tolka lagen olika, när speciella abortkliniker ska inrättas och det ska göras individuella bedömningar av kategori-tre-kvinnornas betalningsförmåga. För det i artikeln som verkligen gör att jag vill ruska om gubbarna är att samtidigt som de talar om att nyansera synen på aborter och konstaterar att ”Det är helt enkelt naivt att tro att man kan beskriva alla möjliga avvägningar mellan kvinnans och fostrets intressen i svartvitt” verkar de faktiskt tro att kvinnors beslut att genomföra abort är enkla, onyanserade och till råga på allt, något de inte tar eget ansvar för.

Nå, nu när du hunnit fundera en stund, hur många känner du som har gjort en abort? Erkänn, du har inte den blekaste aning! Antagligen för att få törs tala om egna aborter. Risken att dömas moraliskt, även för det mest nyanserade beslut, är uppenbar. Att inte våga berätta är samtidigt att ensam bära bördan av sitt beslut, utan att få ta del av andras stöd.

Det finns mycket som talar för att de allra flesta kvinnor är kapabla att fatta väl övervägda beslut och det finns dessutom anledning att tro att den som är gravid och inte önskar föda sitt barn vanligtvis har mycket goda skäl. Det finns också mycket som talar för att vi aldrig kommer att kunna enas om vilka aborter som är moraliskt rätt och vilka som är fel. Beslutet att ända ett litet människoliv kommer däremot alltid att vara ett av de absolut svåraste beslut en kvinna kan ställas inför. Det finns därför ingen anledning att, som Espinoza och Peterson föreslår, komplicera ett redan svårt beslut ytterligare.

Tid och kraft

2011-04-12T10:52:00.003+02:00

Jag började egentligen detta som en kommentar till Kjell Ericsons föregående inlägg "Jag gillar Rut", men det svällde iväg och fick därmed bli ett eget blogginlägg. Det är ett mycket intressant tankeexperiment att byta tid mot tid. Vi har såhär långt endast använt hushållsnära tjänster för flyttstädning, just med motiveringen att vi hellre bör ägna den dagen åt att packa upp och komma i ordning, än städa en lägenhet vi lämnar efter oss (det blev sannolikt också bättre städat, vi har alla våra olika kompetenser). Vi har också använt Rot-avdrag för att låta glasmästaren måla om fönstren på sommarstugan. Dels kunde vi därmed ägna semesterdagarna åt att gå med barnen och bada istället, dels blev det så oerhört mycket bättre gjort. Vi har som sagt olika kompetenser i tillvaron (beroende på talang, intresse, engagemang, erfarenhet och hårt slit).

Sedan kan man förstås även fundera över om tiden som mått. Vi får väldigt mycket olika gjort på samma tid (det gäller författare och lärare, högst sannolikt även städare). På något sätt måste det också handla om kraft. För att dra en parallell: Jag som lärare är kanske i skolan lika många timmar som fritidspedagogen. Ändå tjänar jag något mer (jag vill inte hävda att jag med tanke på studielängd och ansvar tjänar bra, men mer än min jämnåriga fritidspedagogskollega). Är det rimligt? Ja, säger jag. Vi har olika ansvar. Våra uppdrag är båda ansvarsfulla och kräver sitt engagemang, men lärarens ansvar är större (kunskapsmålen är lärarens ansvar). Vi bidrar båda mot att kunskapsmålen nås, men ansvaret är mitt. Och ansvarstagande (vilket kräver både tid och kraft) är något som samhället förväntas betala för.

Jag har precis avrundat en föreläsning för 200 högstadieelever kring "Stress och Arbetsro i skolan". Den tog bara en och en halv timme. Vi var i en fullsatt lokal där syret sakta men säkert tog slut. Den som inte tror att den tog ganska mycket kraft räcker upp en hand! Visst gav det också energi, men jag känner adrenalinkickens rekyl komma och lär inte kunna göra så mycket mer kvalificerat arbete på en stund. Hur ska denna tid räknas? Tiden som krävdes för förberedelser (inläsning, powerpointbygge mm) är lättare att räkna, men tiden för återhämtning?

Att byta tid mot tid är en intressant tanke. Jag skulle mycket gärna byta tvätt och mangling mot exempelvis datorsupport, om det fanns någon som önskar byta. Kan detta åstadkommas utan alltför mycket administration och krångel? Hur ser en liberal ekonomi – i den bästa av världar – egentligen ut?

Jag gillar Rut

2011-04-10T11:41:00.003+02:00

Visste ni att det finns sex kvinnor som heter Rut Roth i Sverige? Nu vet ni!

Men det är inte den Rut jag gillar utan avdraget för hushållsnära tjänster. Medan en del vill gå åt hållet med mer avdrag så riktar sig min kompass mot en annan riktning. Allt kan inte bli rättvist och allt bör inte vara rättvist ("saker hänger ihop" fick jag lära mig i politiska frågor).

Tills saken. Min kompass angående hushållsnära tjänster är i riktningen mot att kostnaden också ska vara hushållsnära. Dvs hyr jag en städere i 4 timmar så blir kostnaden 4 arbetstimmar.

I princip är mitt mål att en med samma lön som städaren ska kunna hyra in en städare "utan kostnad", medan en med dubbla lönen får dubbla kostnaden. Man byter tid med varandra.

För den (=jag) som heller sitter 4 timmar på jobbet än att städa 4 timmar så blir det i mitt synsätt ett nollsummespel i tid som jag tycker är rimligt. Pensionspoäng måste såklart också byta med varandra på nått sätt.

Tanken är inte färdigutvecklad och såklart inte genomförbar, men jag får väl tänka högt...

Vad tycker du?

Sitta i klistret

2011-03-29T00:00:00.002+02:00

Idag brusade jag upp. Blev oresonligt arg och använde kraftuttryck. Trots att stubinen var extra lång efter en underbar promenad genom ett fantastiskt vintervitt Sollentuna lyckades mina kollegor i kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott oavsiktligt skicka iväg en gnista rätt in i krutdurken, utan att någon hunnit inta säkerhetsavstånd. Med blicken mot den storslagna utsikten och ryggen mot de bortglömda herrarna i olja kom en artig fråga om jag kunde tänka mig att flytta mig ett steg åt vänster eftersom två personer tillhörande oppositionen ville sitta bredvid varandra för att kunna tissla och tassla under mötet. En sådan begäran säger jag självklart inte nej till och jag samlade ihop mina pinaler och drog mig obesvärat åt sidan. Lagom när eftersläntrarna droppat in och mötet egentligen borde ha börjat fick jag från flera håll samtidigt höra att jag satt vid fel sida av bordet. Fel sida?

Idén med att pinka in platser är inte främmande för mig. Jag tillämpade den själv så sent som på mellanstadiet och minns att jag verkligen tyckte det var oerhört viktigt att få sitta på precis samma plats varje dag. En och annan fest med bordsplacering har jag också varit på i mitt liv, utan att ställa till en scen som idag, trots att det allt för ofta hänt att jag som nykter stockholmsvegetarian placerats vid en bordsände eller klumpats ihop med alla andra med födoämnesallergier och/eller mat- och dryckfobier (tro mig, den som i sin bordsplacering i första hand utgår från att serveringspersonalen lätt ska kunna identifiera gäster med udda mat- och dryckespreferenser är INTE en bra värd). Annars har de senaste 25 åren väldigt sällan inbegripit situationer där det anses normbrytande att en vuxen människa i ett rum med andra vuxna människor sätter sig på en relativt godtycklig och valfri plats. Tills jag nyligen stiftade bekantskap med högre kommunalpolitiska kretsarna vill säga.

Jag sitter den här mandatperioden i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott. I alla dessa sammanslutningar verkar sittplatser vara ett känsligt ämne. I fullmäktige har alla sina fasta platser under fyra år. Trots att tekniken egentligen möjliggör att vi kan rösta och delta i debatten från Pajala sitter vi vackert uppradade efter inbördes placering på röstsedeln. Mina bänkgrannar är förvisso tålmodiga, men skulle de tröttna på att jag klottrar i deras handlingar kan de inte nästa gång välja en mindre distraherande bänkpolare.

I kommunstyrelsen har någon också tänkt till angående bordsplacering. För att markera detta placerades namnskyltar framför de ordinarie ledamöterna på första mötet, efter att icke tjänstgörande ersättare bryskt (jag skämtar inte) förpassats till en annan del av bordet än den reserverad för tjänstemän i nyckelpositioner och ledamöter med rösträtt. Här odlas också ”vi och dom”-känslan genom skilda bordssidor för majoritet och opposition och att det dessutom aldrig finns några mikrofoner framställda på de oviktigas bordsände (trots att kommunen förköpt sig så att det finns drivor av mikrofoner i skåpen). Redan på mitt första KS-möte gick det dessutom upp för mig att det till och med fanns en placeringshackordning bland ersättarna. Något jag upplystes om när jag satt mig bredvid någon jag kände och därmed hamnat närmre de tjänstgörande ledamöterna än vad mitt partis valresultat gjort mig förtjänt av. Ett resonemang jag funderade över en stund och sedan beslöt att högaktningsfullt förkasta.

På möten där man har förtroende för varandra, där olikheter berikar, där bra idéer tillåts vara bra idéer oavsett ursprung, där diskussioner kan leda till nya infallsvinklar och ändra beslutsutgången ser jag möjligen grav ansiktsafasi hos ordföranden som ett legitimt skäl att de rutinerade ägnar sig åt apartheid.

Så här i efterhand känns det onekligen som något av en seger att vänsterpartiets ersättare, efter mitt oplanerade utbrott, obesvärat gled ner mellan tjänstgörande kristdemokrat och moderat. Att jag lackade ur var dumt, men vem vet, nästa gång jag tar upp en sakfråga i PEU kanske jag slipper pikas av de som minsann vet hur slipstenen ska dras.

Jo just det, trots inslag av liberal placering lyckades vi visst, i total enighet, fatta beslut om [att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om] en helt ny stadsdel i kommunen.

Motionera till landsmötet

2011-03-24T20:43:00.002+01:00

Länge leve tekniken!

Medlemmar i Folkpartiet kan fram till 16:e maj skriva motioner till landsmötet i höst. Logga in på http://mitt.folkpartiet.se/ och börja. Extra roligt är det att man kan göra utkast som andra kan läsa och be om att bli medmotionär. Så även om du inte har åsikter så kan du stötta de som skrivit något du tycker är bra.

Roligt att de använder tekniken så. Jag saknar möjligheten att kunna kommentera eller kontakta motionärer - men det kommer nog till nästa landsmöte.

Mindre papper till riksdagsmän

2011-03-17T10:50:00.002+01:00

Jag läser i dagens IDG att riksdagen utprovar Iphone4 och överväger Ipad.

Önskan om förenklande teknik finns även i Sollentuna. Jag är övertygad att det kommer överallt. Tekniken gällande att läsa handlingar på dator/läsplatta är enligt mig inte helt mogen. Det jag saknar där är att kunna skriva och hitta anteckningar/markeringar som man kan göra på papper. Det är en liten, liten detalj som jag hoppas kan lösa sig.

Parallell teknik är exempelvis den Dropbox erbjuder. Handlingarna kan då komma direkt i en mapp i din/dina datorer utan omvägen via mejl.

Vem sa att internet är en fluga... :-)

Jag ogillar för övrigt Apples inlåsning av användare och föredrar öppna system som erbjuds med Linux, Googles Android och OpenOffice. I en offentlig värld så bör vi främja tillgängligheten (dvs använd system som är gratis för medborgarna).

En våg och allt kommer av sig..

2011-03-13T22:21:00.003+01:00

Jag läste Jan Björklunds debattartikel om att läraren ska finnas på plats vid "katedern" imorse och tänkte att jag skulle blogga lite om det. Men även om mina tankar kring vikten av att lärare är ledare, av att läraren finns där och förklarar och leder en diskussion om hur man kan analysera problem och hur man söker och värderar fakta fortfarande känns viktiga.
Även om jag vidhåller vikten av att skolan ska ge alla möjligheter till att prestera bra även de som inte har välutbildade föräldrar och de som behöver mer hjälp för att ta ansvar själva.
Så måste jag säga att händelserna i Japan överskuggar allt i sin magnetud. Naturen har enorma krafter och vi är oskyddade och nakna inför dem. Bilderna av det svarta vattnet som väller in är fruktansvärda. Gamla osäkra kärnkraftverk som tar stryk spär på eländet. För en gång skull tycker jag att samtliga inbjudna politiker i Agenda gjorde ett bra jobb. Tsunamin har än så länge skördat flest offer. Vi får hoppas att de sjukdomar som härjat i Haiti efter jordbävningen inte kommer att bli ett problem i Japan. Det är ju trots allt skillnad på när ett av världens fattigaste och ett av världens rikaste länder drabbas. Och eftersom det inte skulle hjälpa Haitis folk alls om Japans folk lider, så hoppas jag på det.

Kvinnorätt och feghet

2011-03-08T20:54:00.003+01:00

Många människor i världen förtrycks av den enkla anledningen att de är kvinnor.

I Sverige har förtrycket övergått i statistikt säkerställd diskriminering, exempelvis löner och ansvarsposttillsättning.

Jag riktar i det här inlägget in mig på tanken att när det gäller oförmågan att tillsätta kvinnor i ansvarsposter så handlar det om feghet. För många människor är drivkraften inte att göra rätt, utan att inte göra fel. Varför skulle det inte gälla vid anställning. Riskerar man mer kritik om man anställer en kvinna så undviker statistiskt tillräckligt många från det valet.

Ju fler kvinnor i ansvarig position desto mindre "fel" kommer det vara att göra det valet.

Sedan tror jag inte ett dugg på att kvinnor har egenskaper som de ibland påskrivs (som om att krig skulle upphöra om bara kvinnor var makthavare). Men eftersom 50% av de förnuftiga människorna är kvinnor så är det slöseri om dessa inte ges möjligheten att driva världen framåt.

Fegt att inte släppa fram kvinnor säger jag - och dumt!

Ursäkta!

2011-03-08T09:00:00.002+01:00

Glömde ge länken till programmet på Historiska Museet. Programmet börjar kl 11 och kan alltså först avnjutas av "daglediga". Här är hela programmet.

Där visar nu att det inte längre finns har platser kvar på den del av programmet som börjar kl 17 och som Birgitta Ohlsson och Nyamko Sabuni medverkar i.

Internationella Kvinnodagen

2011-03-08T08:04:00.005+01:00

Hej raska ungdomar! Jämfört med mig är ni ju alla det.

Denna högtidsdag inbjuder jag er varmt till min blogg. Internationella Kvinnodagen har nämligen kommit mig att tänka långsiktigt och därmed på Aldous Huxley, Karin Boije och George Orwell. De kunde alla dra ut dagens tankar till morgondagens verklighet. I Karin Boijes skräckskildring Kallocain ingår till exempel en fullt ut genomförd kvotering.

Tipsa gärna andra om min blogg!

Många är programmen denna dag. Evelyn och jag går till Historiska Museet där Birgitta Ohlsson och Nyamko Sabuni medverkar kl 17 i egenskap av mycket engagerade ministrar.

Om rätten att överklaga skolplacering

2011-03-04T11:58:00.003+01:00

Häromdagen kunde vi i Dagens Nyheter läsa om att Högsta förvaltningsdomstolen anser att man ska ha rätt att överklaga en skolplacering.

Vilken skola barnet placeras i är en viktig fråga för de flesta. Att kunna en medborgare ska kunna överklaga om fel gjorts är en självklarhet för mig.

Kommunen är till för medborgarna. Görs fel ska felen rättas till. I Sollentuna försöker vi utforma reglerna så att det så tydligt som möjligt ska accepteras den skolplacering man får. En överklagan i Sollentuna kommer handla om ner till centimetrars promenadväg.

Nackdel med överklagan är att om den går igenom så kan någon annan elev i teorin kastas ut.

Jag noterar i DN-artikeln att det som "var en katastrof" vid skolplaceringens tillfälle nu är bra och sonen trivs i skolan. Skolplaceringen är viktig, men sällan den katastrof man som förälder känner.

Pappor, pojkar och mansrollen

2011-02-23T11:58:00.002+01:00

I morgon kväll blir jag historisk. Jag tycker i vart fall det eftersom jag då medverkar på Historiska Museet i ett seminarium om Pappor, pojkar och mansrollen. Det anordnas av Fredrika-Bremer-Förbunder och Män för Jämställdhet.

Över hundra deltagare var anmälda redan i början av veckan. Jag har tyckt detta vara så intressant att jag på min blogg har presenterat programmet och vad jag inriktar mig på att framföra. Där ger jag också länken till evenemanget.

Varmt välkomna till bloggen!

Staty över Olof Palme?

2011-02-21T20:24:00.003+01:00

Jag är för ung för att uppfattat Olof Palmes tid i politiken.

Men jag har inga problem att minnas vad jag gjorde för snart 25 år sedan när dödsbudet kom.

Lagom till årsdagen så passar jag på ta upp den lilla irritation jag får varje gång jag passerar platsen på Sveavägen. Varför har vi ingen staty där av honom? Ett gatunamn och en plakett i marken i all ära - men det känns så fel att se folk trampa på dödsplatsen (därav tanken på en staty).

Dom politiska färgerna i staden har skiftat, så jag lär få fortsätta att irritera mig över den blygsamt utmarkerade historiska platsen. Men jag har åtminstone tyckt till.

Vila i frid och grattis i efterskott på 84 årsdagen.

Har demokratin i Mellanöstern en chans?

2011-02-21T10:27:00.002+01:00

Maria Leissner talar i Sollentuna idag.

Maria Leissner - Sollentunabo och ambassadör för demokrati- och utvecklingsfrågor på UD, ordförande för Delegationen för romska frågor, tidigare ledare för Folkpartiet, ambassadör i Guatemala och ansvarig för demokratiprojekt i Irak.

MÅNDAGEN DEN 21 FEBRUARI KL 19.00

Frivilligcentralen, Turebergs allé 16, SOLLENTUNA

ALLA INTRESSERADE HÄLSAS VARMT VÄLKOMNA
Sollentuna FN förening

Utvecklingen i Mellanöstern går fort

Gärna hög ersättning, men hög prestation också

2011-02-18T19:28:00.004+01:00

I dagens Expressen och Aftonbladet kan vi läsa hur regeringens råd för statligt ägande fått väldigt väldigt mycket pengar för nästan inget arbete. Sanningen hur mycket tid de lagt ner är säkert lite mer än tidningarna skriver. Men jag passar på att komma med min åsikt gällande ersättningsnivåer.

Jag kan acceptera höga ersättningar, men när de inte kopplas till något prestationskrav så blir det fel. Jag har varit konsult i 14 år. Varje timme jag arbetar ska jag hänföra till ett arbete och en kund. Att en högavlönad styrelseledamot ska klara av det måste anses tillhöra baskompetenskravet. Att en styrelseledamot har "personligt ansvar" tycker jag Skandia och andra skandalstyrelser visar inte stämma (så de argumenten köper jag inte).

Om man exempelvis ger någon 1000 kr per redovisad timme och maximerar till 200 timmar så anser jag alla tillförsäkrar sig att personen för bra ersättning samtidigt som en motprestation (tid) förväntas - tillsammans med ett kostnadstak.

Uppdragsförtroende skjuts då lite från att man utför uppdraget till förtroendet att man lagt ner den tiden man anger.

Det här skulle jag som medborgare kunna applicera på kommunala uppdrag också.

Barn missar skola även i Sollentuna

2011-02-17T18:29:00.003+01:00

I gårdagens Expressen kunde vi läsa om Anton 16 i Stockholm som inte gick i skolan på ett år.

Barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna fick tidigare i år individförklaring till de ungdomar som inte sköter närvaron i skolan. Anledningarna varierar såklart.

Det är bra att det finns koll på dessa unga. Men det är inte acceptabelt eller tillfredsställande att se hur 10 barn missat mer än en hel termin och 25 barn har sporadisk frånvaro.

Någon anledning att luta oss tillbaka och gilla läget har vi inte.

Gult kort i skolan

2011-02-10T15:30:00.005+01:00

Två skolklasser i en av Sollentunas skolor bjöd in klassernas föräldrar för en månad sedan att diskutera hur man ska komma åt att det är stökigt i klassrummet. Barn tar tid att komma till bänken, de pratar under lektionerna, svär, räcker inte upp handen, går och vässar pennan ofta, etc, etc.

Många föräldrarna var omedvetna om problemet. Men i givande grupparbete pratades allt från straff till belöningar samt värdegrunder.

Det som gav effekt var att införa nolltollerans men med gult kort. Uppför eleven sig fel så får man en varning att ha i skolbänken. Vid andra varningen så rapporteras båda förseelserna till föräldrar. Exakt vad som händer tredje varningen vet jag inte (kvarsittning? indragen veckopeng?).

En bra sak med metoden är att läraren inte behöver rapportera enskilda "småsaker", men när det rapporteras så är det två saker för föräldrarna att diskutera hemma med barnet.

Arbetsmiljön i klassrummet förbättrades avsevärt.

Särskolan eller inte särskola?

2011-02-06T20:34:00.004+01:00

Särskolan är till för de som inte har förutsättningar för att uppnå målen i skolan, oavsett vilket stöd de får.
Särskolan är inte till för att sänka ribban i skolan för att skolan inte får till resurser nog att hjälpa eleven nå målen.

I de nya regelerna gör man klart att elever med problematik inom autism-spektret inte automatiskt hör till särskolan.
Dessa elever är inte alltid lätta att förstå och undervisa men det är inte omöjligt. Det ställer krav på skolan.

De erfareheter som jag har, direkt och indirekt, av hur handläggningen av särskoleplaceringar i Sollentuna går till är väldigt positiva och professionella. Jag har förtroende för att det är på det viset i Sollentuna rent generellt, men tänker fortsätta att undersöka och förvissa mig om.

De föräldrar som måste vänja sig vid tanken på att deras barn nog aldrig kommer att få alla de chanser som man hoppats på och att deras föräldraansvar kommer att vara längre och vara tyngre än de kunde föreställa sig har det inte så lätt.
Jag är inte säker på att det alltid är lättare att ha ansvar för barn som ligger på gränsen och med rätt stöd kanske kan hjälpas till att klara målen. Det är en kamp för barnet, föräldrarna och skolan. Jag hoppas att samhället och skolan gör allt för att hjälpa dessa barn och deras föräldrar att hoppa över ribban och klara skolan.

En skola som klarar av de som är annorlunda, de speciella och de som kräver att man tänker utanför ramen för att möta dem. Det är en skola att vara stolt över. Det är en naturlig del av den skola som jag vill se.

Edsviks konsthall, kosmos och trompe l'æil

2011-02-06T17:50:00.003+01:00

Bilden med sin text är är saxad ut en inbjudan från EDSVIK KONSTHALL. Verksamheten i godets gamla ekonomibyggnader har blivit så omfattande att det senaste exemplet är värt att berätta om för alla bloggläsande folkpartiklar.

Denna inbjudan gäller mästerverk i "computer art", alltså gjorda med dator. Utställningens tema, From Particles to Space, är som gjort för Martinson-vårdande Sollentuna där vi håller oss med en Aniarplats. Varmt välkomna till min blogg där jag berättat om vilken upplevelse det var att besöka just den utställningen!

Posten gör inte rätt

2011-02-05T11:58:00.002+01:00

Posten uttalar en strategi för att förbättra tillgängligheten för kunder. Förändringar görs på fler ställen än Sollentuna. Exempelvis Märsta centrum förlorar sin post och flyttar till en utkant där inga (=0 personer) bor.

Posten har fortfarande en särställning i samhället. Precis som Televerket också haft det. Det här är en samhällsansvar Posten tar för lätt på det nu när de med stor kniv byter postombud utan insikt i detaljernas konsekvenser.

Allt kan inte vara som det varit. Förändringar är nödvändiga för att förbättringar ska ske. Jag tror inte Posten tänkt igenom vad de gör just nu.

Det är inte OK.